D.A:s rollspel

Har alla lämnat in mallar nu så vi kan börja rollspelet!!!!!

Nu kör vi!

YAAAAAAYYYYY!!!!!!!!

Skriver man i jag-form eller tredje-person?

Jag form. Vem vill börja?

oki!

Vinden drar i mina kläder när jag och Draco springer tillsammans igenom spärren till perong nio och tre kvart. Sorlet från skaran elever och föräldrar tystnar tvärt när ett gällt tut hörs och den röda Hogwarts Expressen rullar in på perrongen. Jag tittar på Dracos förväntansfulla ansikte och jag antar att jag ser lika förväntansfulla ut själv. Jag ger mamma och pappa en lång kram.
- Ta hand om er, säger mamma mjukt.
- Vi är så stolta över er! Säger pappa.
De hjälper oss med våra koffertar upp på Hogwarts Expressen och mamma ler ett tårfyllt leende och de båda vinkar till oss.

jag satt i kupeen och åt choklad jag väntade på att mina vänner skulle komma dit. jag hade lämnat min pappa med hans bror och mina kusiner borta vid perrongen, de hade haft en väldigt "intressant" konversation om kentaurer. tillslut så orkade jag inte med mer så jag gick iväg för att som sagt vänta på de andra.

Jag skjutsas till kings cross. När vi kom fram så klev jag ur bilen. "Ta han om dig Körvis" säger mamma. "Självklart" svarar jag. Jag tar mina saker och börjar springa mot spärrväggen. Precis framför far en tanke genom mitt huvud. "Det är fel vägg". Jag blundar och förbereder mig på kraschen, men den kommer aldrig. Jag öppnar ögonen och ser att jag är igenom. Jag börjar ta mig fram mot tåget. När jag kommer in i det så börjar jag leta efter en tom kupé. Jag hittar en direkt och sätter mig där. Jag kollar som vanligt om det är något jag har glömt. Det är det inte. Jag tar fram pengarna och lägger dom mellan kofferten och fönstret för att jag ska veta var jag har dom.

När jag äntligen gick på tåget så grät mamma nästan men hon var ändå glad för att jag hade blivit antagen till Hogwarts min drömm skola. Jag hoppades att jag skulle hinna hitta några nya vänner på tåget, jag ser en kupé med bara en person i, visade sig heta Hermoine ( om det är okej Marina Granger vi pratade lite men snart skulle mat vagnen komma och jag var jätte hungrig.