Världens frihet

" det är enkelt " sa Dante och såg på Jamie hon skulle inte få gå nånstans utan dom.
" Men jävla tova " sa Dante irriterat och kämpade än med en tova där bak i håret.

Jamie suckade en aning frustrerat.
"Måste ni hänga med mig hela tiden?" frågade Jamie surt.
"Jupp särskilt om du ska lämna byggnaden" sa Lucy allvarligt.

" Ja det är order du kommer hamna i trubbel annars " sa Dante och såg på Jamie med en riktigt allvarlig blick.

Jamie skakade på huvudet.
"DÅ är det ju lika bra att gå tillbaka ju" sa Jamie surt & började att gå tillbaka hemåt.
Lucy såg mot Dante sedan mot Jamie.
"Vi hänger ändå med lilla prinsessan" sa Lucy retsamt & följde efter Jamie.

" Lika bra för vem vet vad hon kan råka ut på vägen tillbaka " sa Dante och log han gick efter Jamie.

Jamie började verkligen bli ilsken men ville inte bråka med dem då de var äldre & starkare.
"Ni två kan vara riktigt jobbiga ibland" sa Jamie medans hon gick hemåt.
Lucy fnittrade lite grann.
"Ja men vi har ju känt dig sen du var nyfödd lilla prinsessan" sa Lucy

" Det är sant prinsessa vi var till och med din barnvakt och kan säga du var inte enkel att hålla koll på " sa Dante och gick in i högkvarteret.

Jamie suckade & gick in på sitt rum så fort hon kunde då hon ville slipa dem.
Lucy skrattade lite grann.
"Vilket humör hon har" sa Lucy

" Japp upp och ner är humöret för vår lilla prinsessa " sa Dante och log och tog av sig skorna.

"Ja frågan är nu om hon kommer stanna på rummet eller om hon smiter iväg medans vi inte ser" sa Lucy lite osäkert.
Jamie brukade oftast smita ut så hennes fönster hade galler så att hon aldrig kunde smita ut den vägen.