Alice Dawn och den där Sirius Black

MERA PMHHHLMGGGGGGGOMGGGG

Hej igen alla mugglisar! Ni är superawsome! Kram!

Kapitel 8, Alice

Det var en klar kylig lördag i mars och klockan var 09.23. Trots detta var alla flickorna i Alice sovsal redan vakna. Det var dax för quidditch, Gryffindor mot Ravenclaw. Den som var mest entusiastisk var Luanne. Hon hade målat halva ansiktet rött och andra halvan guldig och skrivit "Gryffindor" i pannan. Patricia, som visste hur duktig Alice var på att måla, hade bett Alice att måla henne. Hon hade numera ett guldlejon på höger kind och ett rött lejon på vänster kind. Alice själv höll just på att måla dit lejon på sina egna kinder. De två andra flickorna var nöjda med att ha sina långa halsdukar i Gryffindors färger samt små vimplar i rött och guld. Alice lade sista handen vis sitt gyllene lejon och gick ner till stora salen tillsammans med Patricia och Luanne. På väg ner hamnade de i sällskap med James, Sirius och Peter som också såg väldigt uppspelta ut. Alla tre hade "Gryffindor" bokstavera i rött och guld över pannan och dessutom sina halsdukar och vimplar.
- Hej flickor. Sirius log.
- Hej Sirius!
- Värst va entusiastiska ni var då.
- Detsamma detsamma Sirius. Alice blinkade mot honom. Han himlade med ögonen och log.
- Vem är det som har målat lejonen?
- Jag.
- Oj, va coola! Synd att du inte hinner måla på oss också.
- Hmm. Nä men till nästa match kanske?
- Ja visst. Med hur mycket tror du att vi vinner?
- Wow, du är inte lite självsäker du, men jadu, jag vet inte... 70 eller 80 kanske.
- Visst, ska vi slå vad?
- Okej. Hur mycket?
- Det var inte pengar jag tänkte. Har du hört vad alla treor pratar om?
- Hogsmeade såklart.
- Japp. Och jag, James och Peter råkar veta att det finns en hemlig gång dom leder till Godisbaronens källare.
- Okej. Det här låter illa...
- Ha, nejdå, men dealen är såhär, att om, när, vi vinner med mer än 80 poäng så följer du med oss tre...
- Vart är Remus förresten?
- Sjuk... Hoppas han blir bra snart. Men hur som helst så följer du med om vi vinner med mer än 80 poäng. Om du vinner vadet så avstår jag från att följa med.
- Hmm.... Deal.
Alice sträckte fram sin hand och Sirius skakade den. Vad hade hon gett sig in på? Nåja, hon fick helt enkelt hoppas på att Gryffindor inte vann med mer än 80 poäng.... Hon suckade och åt upp det sista av sin gröt innan de alla gick ner till arenan. Vädret var perfekt oh Rawenclaw skulle dessutom komma att ha solen i ögonen. Det här såg inte ljust ut för Alice...
Och mycket riktigt så inleddes matchen med att Gryffindor gjorde tre mål i rad. Sirius tjoade ivrigt på hennes högra sida och efter en halvtimme hade Gryffindor vunnit med 180-50.
- Jadu Alice, vi ses imorgon vid statyn av den enögda häxan. Klockan ett.
- Visst. Men om vi råknar illa ut hoppas jag att jag personligen kan se till att du inte kan ta dig dit under resten av skolåret.
- Värst va du blev mordisk helt plötsligt. Sirius såg ytterst förnärmad ut.
- Jag hatar dig Black.
- Nej. Det gör du inte.
Sirius flinade och sprang ikapp James och Peter. Antagligen för att berätta att de skulle bli fyra imorgon. James tittade bakåt och flinade stort mot Alice som gav honom en mördande blick och vände sig till Patricia för att fråga vart statyn av den enögda häxan fanns.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA OMR OMR OMR OMR OMR OMR OMR OMR OMR VAD BRAAAAAAAAAA!!!!!!!
Du har verkligen talang, man vill bara ha mer!

Suuuuuuper…

Ååå, gud vad bra!!! Längtar, längtar, längtar, längtar, längtar, längtar, längtar till nästa del!!!

Tack igen allihopa! Jag vet inte hur ofta jag kommer kunna skriva igen när skolan bötar igen men så ofta som möjligt hoppas jag

Kapitel 9, Alice

Klockan var fem i ett och hon väntade otåligt på de andra där hon stod vid statyn på andra våningen. Hon gick ett varv i korridoren, suckade, kollade på klockan och ställde sig återigen med ryggen mot häxans utskjutande rygg. Klockan var nu 12.58 och korridoren var tom så när som på ett par högst irriterande spyflugor. Precis när hon började hoppas att de kanske, av någon konstig anledning, skulle ha glömt alltihopa kom tre figurer inom synhåll i bortre änden av korridoren. Hon suckade ljudligt igen och försökte se så sur ut som möjligt. James och Sirius hälsade glatt på henne och Peter gav henne ett uppmuntrande leende.
- Då så, ska vi ge oss av? James lät ivrig.
Alice hmm-ade skeptiskt och tog fram sin trollstav och de andra följde hennes exempel. Sirius såg sig omkring i korridoren för försäkra sig om att ingen syntes till och när kusten var klar nickade han åt James som slog på häxans puckelrygg och mumlade något som Alice inte hörde. Till Alice stora häpnad fanns där plötsligt en öppning i häxans puckel. James och Peter kröp snabbt in i öppningen och försvann.
- Damerna först. Sirius log och klättrade upp på statyns sockel. Han sträckte ut en hand mot Alice som snörpte på munnen och klättrade upp själv. Hon hörde en tydlig förnärmad fnysningen när hon klättrade in i den gång som fanns i häxans puckel. Hon hade bara tagit några steg in i gången när Sirius sköt igen dörren bakom dem. Hon tog ett steg framåt och gick in i Peter som också tog ett steg fram och gick in i James som snubblade ett par steg framåt och svor till. Peter kom då med idén att de kanske skulle tända sina trollstavar och snart lystes gången upp av fyra små ljusbloss. Alla, till och med Alice, såg lite uppspelta ut där de stod i den mörka gången. De nickade åt varandra och började ta sig framåt under spänd tystnad. Gången gick brant neråt och de fick ibland hasa sig neråt innan de kunde gå igen. Efter ett tag planade gången ut och det kändes som en evighet innan gången äntligen svängde uppåt igen. Plötsligt fann de sig stå vid en liten trappa och ovanför den fanns det en lucka som verkade gå att öppna. James såg spänt på de andra som nickade tillbaka. Han släckte ljuset på sin trollstav och sköt sakta upp luckan. Han sköt upp den helt och klättrade vigt upp. De andra släckte nu sina trollstavar och klättrade upp en efter en. När Alice kom upp fann hon sig stå i ena hörnet av Godisbaronens källare. Hon drog efter andan när hon såg alla lådor och kartongen med godis som stod staplade längst väggarna. De tre pojkarna var redan upptagna av att plocka åt sig så mycket godis de kunde. Alice kikade runt i några lådor och plockade lite här och lite där. När alla hade plockat så mycket de orkade klättrade de ner i gången igen. Sirius försökte återigen att vara artig och erbjöd henne en hand när hon höll på att snubbla i trappan på väg ner. Den här gången tog Alice faktiskt tag i hans hand men släppte den så fort hon återfått balansen. Sirius gick först med trollstaven tänd och de tog sig tillbaka så fort de kunde. När Alice och de andra hade tagit sig ut ur häxans puckel och dörren hade slagit igen med ett "klick" flinade alla glatt mot varandra. De gick snabbt genom korridoren när Professor Flitwick plötsligt kom inom synhåll. De tvärstannade, alla fyra, och Flitwick såg frågande på de fyra eleverna framför sig.
- Och vart har ni varit? Han höjde ena ögonbrynet.
De fyra såg på varnadra och insåg att alla var smutsiga av klättrande och hasandet. Alice bet sig nervöst i läppen och Sirius knöt nävarna.
- V-vi-Vi har varit ute. Peters röst darrade när han talade.
- Ute vart då om jag går fråga? Flitwicks röst började låta sträng.
- Vi var på quidditchplanen. Alice var förvånad över hur snabbt lögnen dök upp i hennes huvud. Hon bet sig i läppen igen.
- Och som ni ser ut kan ni mycket möjligt ha flugit på kvastkäppar också. Det är bäst att jag tar med er till McGonagall.
De såg skrämt på varandra men följande lydigt med den lilla trollkarlen till professor McGonagalls kontor. Hon såg upp från en pergamentbunt och såg smått förvånad ut. Hon trollade fram några stolar och bjöd dem att sitta ner. När de satt sig förklarade Flitwick sin teori. När McGonagall frågade dem om detta stämde kom de tyst överens om att det var bäst att säga att det här var det riktiga versionen. Det verkade mindre farligt än att berätta vad som faktiskt hänt. När McGonagall hade fått Flitwicks teori bekräftad satt hon tyst en stund innan hon harklade sig.
- Jag kommer att dra av tio poäng för det här.
Alice var nästan på väg att andas ut när McGonagall yttrade sig igen.
- Och ni kommer att få straffkommendering. Alla fyra.
De såg storögt på henne och hoppades nästan att hon skämtade. Men McGonagall var inte den som skämtade om sånt. De nickade och väntade på att få gå.
- Bra. Då ses vi här imorgon klockan sju. Ni kan gå.
McGonagall återgick till högen med pergament och de fyra eleverna lommade ut under tysta protester. Alice kokade av raseri.
- Jag HATAR dig Black!
- Visst. Han sa inte emot.
Alice blev förvånad över att han inte fnös eller bet tillbaka men visade det inte. Hon gav de tre pojkarna en sista mördande blick och stormade iväg med kappan flaxande bakom sig.

Det här blev visst ett långt kapitel... Men spännande också hoppas jag. Vad tror ni att det blir för straffkommendering? Oh kommer hon att bli vän med Sirius igen? Vad tror ni?

Sååå braaa!!! Jag har ingen aning om vad dem kommer få för straffkomendering, men det känns som om jag vet att Alice kommer bli vän med Sirius och kanske lite mer...

Jättebra!!!!!!!

OMG

Sååå himla bra!!!
__________________________________________________

Fanfiction: https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=44374