Romance At Hogwarts[SW, Marodörerna]

Wow, snälla lägg upp nästa del snart! "Känn sig bevakad förresten älskar kapitelnamnet också

Känn dig bevakad!!

Kapitel 4: Konsten att fråga chans på en idiot, del 2

Jag gick ner för trappan och in i entrehallen. Jag var såååå arg på Cassy! Inte nog med att hon hade varit med som vittne när jag tackade ja till Potters dejt, hon hade också tvingat mig att ta på mina snyggaste kläder...
"Var skulle ni mötas?" frågade Fliss för trettonde gången.
"Utanför. Godis. Baronen. Som. Jag. Sagt. Tolv. Gånger." stönade jag.
"Kom igen Lils, det kan bli kul!" sa Cassy i ett försök att låta optimistisk.
"Kul? Att gå ut med skolans största IDIOT! Jag gör bara det här på grund av sanning eller konka, minns du?"
"Jo men ändå..."
Medan vi pratat hade vi kommit fram till Hogsmead.
"Jag och Bliss sitter vi vårt vanliga bord." sa Fliss.
Jag och Cassy gick vidare till Godisbaronen och hon gick in. Jag ställde mig utanför och väntade på Potter.
En halvtimme senare
VAR VAR HAN????!!!!!! Jag hade stått där utanför i en evighet nu. Typiskt honom att inte ens passa tiden! Just som jag tänkte det kom han springande.
"Ledsen att jag är sen, Lily." flämtade han.
"Det är okej." svarade jag torrt.
En ganska pinsam tystnad uppstod.
"Eeh... Snygg tröja." sa han tillslut.
"Tack." svarade jag blygt. "Vart vill du gå?"
"Vart vill du?"
"Jag vet ett ställe. Kom!"
Jag grep tag i hans hand och drog med honom. Vi kom fram till ett stort träd, bredvid det fanns en stock man kunde sitta på. Vi satte oss.
"Gillar du det?" frågade jag.
"Det är fint." sa han. "Lugnt och avskilt."
"Hittade det med Simona när vi gick fjärde."
"Du förbryllar mig Lils."
"Vad menar du?"
"Äh, glöm det."
"Vad ska jag glömma?"
Han skrattade och tittade på mig. Plötsligt lutade han sig fram och innan jag fattade vad jag gjorde, så gjorde jag också det. Hans läppar nuddade mina och han tog mitt ansikte mellan sina händer och kysste mig mjukt...
~~~~~~~~~~
Jag slängde mig på min säng och tittade upp i taket. Varför, varför, varför! Jag hade ingen aning om hur det gått till, men jag visste en sak. Jag var totalt förälskad i James Potter!
~~~~~~~~~~


Hoppas ni gillade kapitlet. Jag är ett stort fan av Jily så jag ville ha med det så tidigt som möjligt

Ja så vart dem ihop, J.K.Rowling måste missat någon liten detalj....
SÅ HIMLANS SUPERBRA OCH I SLUTET ÅH GUD ♥♥

Såå bra♥
Hmm...Det är måmga som är kära i James. Så Lily kommer nog att få en massa tjejer som ogillar henne...hmm...
ÄLSKAR THIS♥

Yayy!!"Älskar det här kapitlet!!! Längtar till nästa!!

Sjukt bra! Längtar redan tills nästa kapitel!

Nästan rätt...

Sjukt MEGA bra!

Kapitel 5: Krashlandning

Jag hade aldrig trott att en månad skulle gå så fort. Alla mina vänner trodde jag fejkade min kärlek till James men de hade fel. Jag hade haft fel. Jag gillade honom verkligen. Och ingen kom nog på det förrän exakt en månad efter...

Jag satt och gjorde min förvandlingskonstläxa när Simona kom och satte sig bredvid mig.
"Hej Lily." sa hon.
"Hej Simona." svarade jag.
"Har du mycket läxor kvar?"
"Bara den här. Och du?"
"Helt klar. Men du, idag har det väl gått en månad? Du kan ju göra slut med James idag."
"Mm, men det är liksom det... Jag gillar honom. Han är inte så hemsk som jag trodde."
Hon stirrade på mig.
"Menar du allvar Lils? Guuuud vad romantiskt!" utbrast hon.
Jag skrattade.
"Fast borde du inte berätta att det var en konsekvens från början, innan någon annan gör det..?" tillade hon.
Jag nickade och reste mig.
"Hejdå Sim."
"Vi ses Lils."
~~~~~~~~~~
"Cassy har du sett James?"
Cassy tittade upp från boken hon läste.
"Hej på dig Lils. Och ja det har jag. Han var i biblioteket. Jag såg honom när jag och Fliss pratade om honom faktiskt. Hur lätt du lurade honom att du gillar honom till exempel. Vad är det?"
Jag kände hur jag bleknade. Ånejnejnejnej!!!! Jag vände helt om och rusade mot biblioteket.
"Vänta Lily!" ropade Cassy efter mig.
Jag rusade igenom korridorerna och in i biblioteket. Jag fick en ilsken blick av några sjundeårselver från Ravenclaw som satt och pluggade. Sen fick jag syn på James.
"Jag..." började jag när jag gått fram till honom, men han blängde kyligt på mig.
"Spara dina ursäkter till någon som bryr sig. Bara håll käft. Det spelar ingen roll oavsett." avbröt han mig.
"Men snälla. Jag gillar dig verkligen!" utbrast jag.
"Jaha, men jag gillar inte dig." sa han enkelt och gick därifrån. Hans ord högg som knivar i mig och ekade i mitt huvud
"Men jag gillar inte dig... Inte dig... Gillar inte... Jag gillar inte dig..."
Jag vände om och gick mot Gryffindortornet med tårar i ögonen och en beslutsam tanke; att aldrig förlåta Cassy och Fliss.

Bra! Åh stackars Lils...