Crazy Love [SV]

Som alltid:

How good?!!!! The answer:
Megamuglissfantastisk!!

SÅ!! NU ahr jag skivit klart kapitlet efetr att ha varit på Landet och Gotland. Så här har ni!

Kapitel 8: 15 Oktober
Mandy sitter och stirrar på alla dem färdiga läxorna som hon läst igenom flera (ca 10) gånger.
”KLAR!” säger hon tillslut. Ute regna det – ösregna, så det var ingen ide att gå ut. Bellatrix var på straffomendering för att ha stört på Förvandlingskonsten. Narcissa var också på straffkomendering utan att May inte ricktigt viste varför. Hon suckade och kollade runt. Lucius satt med Nicke Parkinson och prata eller spelade något, hon såg inte ricktigt. Mandy reste sig och bestämde sig att gå till Uggletornet för att sicka en uggla som hon lovat till sina föräldrar.
Kära Mamma och Pappa!
Här är allt bra, det är väldigt mycket med att hinna med allting. Jag mennar, perfekt uppgifterna, skolan, vännerna och Lucius. Men jag har fått bra betyg.
Där avbröt hon sig. Var det verkligen bra att ljuga för sina föreldar? Vist hon hade bra, i många ämen i alla fall, men hon hade inte topp.
Men jag mår bra och jag hoppas ni gör det också.
Hejdå! Eran Mandy
PS: Jag älskar er även om jag inte skriver ofta

Hon läste igenom det ett par gånger innan hon ropade på sin uggla Likilan. Hon hoade sött.
”Så, Du vet var den ska, Golick Micilk”, sa hon och så flög Likilan iväg. Regnet hade minskat lite och man kunde se liten bit av himlen. Det kanske kunnde bli bättre dag.

XXX

Några timmar senare satt Mandy och Bellatix nere vid vattnet. Narcissa var någonstans, i biblioteket med Clare för att plugga hade hon sagt.
”Förstår inte vad dem där gör”, muttrade Bella. May kollade dit. På andra sidan av sjön var det fyra killar fån (vad May gissade) från första årkursen. Två hade långa pinna och petade i vattnet. Dem andra två kollade på och ena satt med bok.
”Ja, det är farligt att vara nära vattnet vid Oktober”, sa May. Bella kollade på henne som om hon va galen.
”Jo, men varför håller dem i långa PINNAR”, sa hon. Den ena lutade sig fram och de två tjejerna såg något rött och guld randigt.
”Pft, Gryffindorare, inte konstigt”, sa Bella. May nickade.
”Det börjar bli kallt ska vi gå in?” fågade hon och dem reste sig för att gå in.
___________________________________________________
FÖRLÅT OM DET VART KORT!

JÄTTEBA!!!♥

Hejehhejehejhej! Så det var drygt en månad sedan jag lade upp ett kapitel men jag har haft fullt upp och lite idebrist, men nu kommer ett kort kapitel, SOORRYY FÖR ATT DET DRÖJT!

KAPITEL 8: 1 November
”May, vi måste snacka”, det Onsdagkväll och Mandy och Lucius var på en perfetrunda. De hade gått i tystnad under hela tiden tills Lucuis sa att de skulle prata. Mandy stannade och kollade på den alvarliga och (det märkliga) nervösa vithåriga killen. Han svalde nervöst medan May höjde på ögonbrynen.
”Vad är det Lucius?” frågade hon nervöst. Hade han förstått att hon gillade Amos?
”Jag vet inte om det här fungerar…” han vart avbryten av att Narcissa kom bakom.
”Hey Luci, har du sagt? Åh, jag är ledsen May”, sa hon och May såg hur hon tog tag om hans hand och han tog tag i den som han brukade göra som han gjorde med May. Då förstod hon.
”ÄR NI SERÖISA! CISSY! HUR KUNNDE DU JAG TRODE VI VAR VÄNNER!” Skrek May och sprang iväg. Lucius hade vart otrogen med Cissy, NARCISA! May ville inte tro det, inte att hennes bästis. Men samtidigt, varför brydde hon sig. Hon var ju kär i Amos och inte Lucius.
När hon väll stannade hade hon ingen aning vart hon sprungit, hennes tankar hade varit någon helt annanstans. Det fanns inget porträtt eller lampor eller något sådant. Hon sjönk ner i ett hörn och såg inget i princip. Tårar gled nedför hennes kinder och hon snyftade. Efter ett tag, vilket May inte hade någon aning om hur länge, hördes steg.
”Hallå? Någon här?” hördes en killröst. May drog efter andan.
___________________________________________________
TACK FÖR ATT NI LÄST! F.Ö.R.L.Å.T FÖR KORT IGEN!

JÄTTEBRA!!!♥

JÄTTEBRA!!!!!!♥♥♥