Fight four elements (Öppet rollspel)

Vanessa gick sakta genom skogen mot ängen där dom skulle mötas. Hon lät vinden blåsa genom hennes hår och smeka hennes bar fötter. Ett litet fniss lämnade hennes läppar där hon gick för sig själv. Hon tänkte tillbaka på sina bröders berättelser om när alla fyra nationer var sams och allt var så bra. Vanessa såg fyra personer stå vid trädet och suckade tyst för sig själv. Hon hade aldrig gillat att vara med så många människor då hon växt upp med sina bröder och inga andra. Hon kom fram till trädet och granskade alla under tystnad.

Leendet på Reids läppar var stort. Han skulle aldrig glömma sina bröders miner, särskilt Roan då han insett vem som fått uppdraget. Särskilt efter vad som hände sista och första gången han var befäl över en mindre grupp och han hade blivit utsedd som misslyckad. Alla hade sett det som ett stort misstag men Reid kunde inte annat än att le ännu bredare då han tänkte på sin fars min. Roan hade varit förbannad över att finna hela sin sovplats full med skalbaggar och andra kryp Reid hade beordrat sina män och kvinnor att hitta.

Reid hade fortfarande leendet på läpparna då han kom fram till ängen. De andra var redan där. Alla nationerna representerade av en eller två individer. Och av dem kände han igen. Den vars ansikte fanns på nästan vartenda träd, anslagstavla och byggnad medan de andra var okända.
Han öppnade munnen för att säga någonting men stängde den igen. För en gångs skull visste han inte riktigt vad han skulle säga så istället höjde han endast handen i en hälsning.

Vanessa kollade på dom olika personerna från som olika nationerna. Hennes hår blåste lätt till och la sig i en perfekt båge runt hennes ansikte. Hur skulle dom här personerna kunna stoppa eldnationen tänkte hon och suckade tyst. Hennes by hade blivit anfallen av eldnationen flera gånger men lyckas stå emot men det var bara en tids fråga innan hennes by ger upp.

Luli stannar upp vid dem med en flåsande andedräkt och ler ännu större. "Hej där!" häver hon ur sig mellan de ansträngda andetagen och låter ögonen glida över de andra. "Du! Du är ju- Typ känd! Jag har sett dig på varje stolpe medan jag gick hit." säger hon när hon ser jordpojken och skrattar lätt, "Nästan varje, i alla fall!" fortsätter hon. "Inget illa men't då alltså, du har ett fint ansikte! Och..." hon låter sin blick vila på den andra som hon märker kollar lite på henne, kvinnan som också verkar vara från jordnationen. "Ni ska alla vara med på uppdraget, antar jag?", hon fortsätter le och räcker ut handen mot jord-kvinnan. "Luli heter jag! Vad heter.. Du, till att börja med?"

Varenda stolpe tänkte Alex och suckade eld nationen ville ju verkligen få tag på honom verkade det som. Han studerade de som hade anlänt hur många skulle ge sig ut på uppdraget ? tänkte han. Han hoppades på att det inte var så många personer till som skulle komma. Och frågan var vem som skulle vara lite mer som en ledare för det verkade vara så att gruppen behövde en ledare.

Vanessa granskade dom alla med en suck. Varför just hon från luftnationen tänkte hon för sig själv. Hon insåg att det bara skulle bli problem.
" Vem behöver någon som är ledare över gruppen" sa Vanessa med lugn röst.

"Var stolpe och vart träd har vi fått se din vackra nuna." flinade Tierra till och studerade dem alla, hon undrade om det var alla som skulle komma?
Då flickan från eldnationen presenterar sig ler.
"Trevligt att träffa dig Luli, mitt namn är Tierra." svarade hon och såg på dem andra.
"Vi kan ju till att börja med sätta oss och berätta våra namn och vad vi ska göra härnäst." sa hon enkelt och följde sedan sitt eget råd och satte sig ner. Hon ser på kvinnan som är från luftnationen, men svarar inte. Ledare brukade ofta finna sig naturligt och det var inte det viktigaste nu.
"Vi kan diskutera det vi alla fått reda på och om någon har något förslag vad som skall göras härnäst. Vi är alla här av en anledning och alla är lika viktiga." log hon och skrattade sedan till. Hon ville bringa ordning i gruppen och veta allas namn innan de började. De kunde inte bara börja som yra höns, då skulle inget gå.

Vanessa satt sig sakta ner och granskade kvinnan. Hon vände sig mot flickan som presenterade sig som Luli.
" Om det är eldnationen vi ska kämpa emot hur kommer det då sig att du Luli från eldnationen är här?" Frågade hon lugnt med en mjuk röst. Hon hade fått lära sig att alltid tala med lugn och mjuk röst för att låta vänlig oavsett hur mycket man avskydde personen.

Kaen satte sig ner. Han hade inte sagt ett ord änoch för att vara ärlig hade han inte något viktigt att säga heller. Det var inte förrens flickan från luftnationen tog upp eldnationen som han vaknade upp. Hon verkade inte ens ha märkt att Luli inte var den ända från eldnationen så han la till en hostning för att få henne att inse hennes misstag.

"Bara för man är från ett visst ställe eller ens fäder gör eller har gjort vissa saker behöver man inte städja eller gilla det." svarade Tierra enkelt, hon ansåg att de alla blivit utvalda och då skulle alla hjälpas åt.
"Dessutom är krig inte bra för någondera pater." sa hon och satte benen i kors och såg på den som hade hostat.
"Ja du. Vad är ditt namn?" frågade hon vänligt med huvudet lätt på sned medans hon la bak svärdet så hon inte fick dess handtag rakt i magen.