Prs med Melody Malfoy

~Emma~
"Emilia borde komma tillbaka snart!" Sa jag. Men Alice verkade inte lyssna, hon satt och pratade med två Hufflepuff tjejer som kommit in till vår kupè. Har hon inte kommit om 10 minuter så går jag och söker upp henne. Tänkte jag

~Emilia~
Jag satt och grät själv i en kupé. Alla hatade mig jag fattar inte ens varför jag åkte till Hogwarts ingen vill ju ha mig där tänkte jag och kollade ut genom fönstret. Mina tankar flög iväg och jag började tänka på Dylan.

~Dylan~
jag kunde inte släppa tanken på Emilia. De andra märkte ingenting utom Will som då och då tittade irriterat på mig.

~Emma~
"Jag kommer snart" sa jag åt Alice hob nickade. Det hade gått 20 minuter och Emilia hade inte ännu kommit. Jag gick först mot kupén hennes bror hade suttit i.

~Emilia~
Jag hade somnat i kupén och sov lugnt med fönster rutan.

~Dylan~
En tjej med långt blont hår uppsatt i en hästsvans kom in i kupén "Är Emilia Red här eller har ni sett henne?" Frågade hon. "Hon var här för cirka n halvtimme sedan" sa William "vänta nu, vad ska du göra med henne?" Tillade han plötsligt "Hon lovade att hon skulle komma tillbaka och sitta med oss om en stund, men hon har inte kommit och det har gått hur länge som helst." Sa hon. Sedan gick hon ut ur kupén igen. Jag kollade på William som såg lite nervös ut.

~Emilia~
Jag vaknade och såg att jag blödde från armen om det stod Vanessa Nott i blod på väggen.
Jag gav ifrån mig ett skrik som hördes hela väggen bort till Dylan och wills kupé.

~Dylan~
"emilia" skrek Will pch rusade upp jag följde chokat efter honom. Tjejen som varit inne i kupén stog två kupér bort. Jag drog med henne, vi hittade Emilias kupé till slut. Den var längst bak. Där stog en tjej med mörkbrunt hår och iskalla ögon.

~Vanessa~
Jag skrattade elakt och skär in mitt namn i Emilias arm.
" Du är så vidrig ingen vill veta av dig" sa jag.

~Emilia~
Jag skakade av gråt och försökte få loss min arm.
" Snälla sluta" grät jag och skrek av smärta.

~Emma~
Jag såg avd tjejn gjorde mot Emilia började jag gråta. Killarna tvekade inte utan drog fram sina trollstavar ur fickan och skrek bevärjelser "Stupefly" ropade den längre, som jag antog att var Emilias storebror. Den andra rusade fram till Emila och rykte åt sig hennes arm. Han mummlade något och såren blev lite bättre.

~Emilia~
Jag kastade mig om halsen på Dylan och grät.
Tårarna ville inte sluta rinna.