PRS mellan Luna_rav och 9 3/4

Becka~
Hon svalde sakta vattnet.
"Voldemort", viskade hon.
Hon stängde ögonen och hörde rösten inom sig igen.
"Kom till mig" "Kom till mig"
Hon rös genom hela kroppen.
Becka hade varit så nära att bli tagen av Du-vet-vem men ändå hade hon inte blivit det.
Det lät coolt när man sa eller tänkte det men det var det inte. Det var hemskt.

~Lov
Lov tittade på henne och ropade snabbt på Madam Pomfrey som skyndade sig mot de.
"Hon säger att det var något med Voldemort." sa Lov och Madam skakade oroligt på huvudet.
"Det här meddelas direkt till rektorn." sa hon och Agnes gömde ansiktet i händerna. Lov tittade på henne och nickade instämmande.
"Jag kan gå och berätta det för honom." sa hon.

Becka~
Hon såg hur ena flickan sakta reste sig upp och gick iväg.
"Hur mår du?" Frågade Madam Pomfrey.
"Bra", mumlade Becka.
Madam Pomfrey skyndade i väg.
"Var... var det hemskt?" Frågade flickan.
"Ja...", sa Becka dröjande.
"Dumma flicka! Kom till mig... du är ond. Ond!"
Becka stelnade till.
Voldemort igen.

~Lov
Lov skyndade sig mot Dumbledores kontor. Hon visste vart det var, eftersom att Ebba, Robin och Colin alltid hamnade i någon slags trubbel och hon var den ända som visste hur man skulle ljuga på ett rätt sätt.
I korridoren på väg till kontoret fick hon syn på Colin som stod och tittade ner på en yngre flicka som låg nere på marken. Hon blödde lite i pannan, antagligen hade hon slagit emot något eller så hade någon slagit henne.
"Colin!" ropade Lov och han vände sig om. Av någon anledning såg hans ögon annorlunda ut, men hon visste inte vad det var. Han flinade lite grann när han fick syn på henne och flickan reste sig skräckslaget upp.
"Skynda dig bort, han är farlig." skrek hon och sprang iväg förbi Lovisa.
"Vad snackar hon om?" frågade Lovisa och gick fram till honom. Han höjde på ögonbrynen då hon kramade om honom. "Flickan från Gryffindor vaknade i alla fall, bra..." hon avbröt sig själv då Colin drog sina händer mot hennes hals medan hon kramade om honom. "Vad gör du?" frågade hon då hon kände hur han hade ett strypgrepp på henne. Hon stirrade in i hans ögon och puttade snabbt bort honom så att han trillade ner på golvet. Hon skyndade sig iväg med tårarna i ögonen, vad fan var det som hände. Hon skyndade sig mot Dumbledores kontor och sa lösenordet. Hon började gå upp för trappen och knackade sedan på dörren.

Becka~
"Kom... Kom... Kom!!!"
"Nej!" Skrek hon. "Aldrig!"
"Va?" Frågade flickan från Slytherin.
"Kom, kom, du får det bättre här, bättre hör du det? Allt blir bättre"
Becka stelnade till igen. Det kändes som att hon drogs in i sig själv och vidare ut i ett svart mörkt hål.
"Bättre", mumlade hon.
"D-dina ögon!" Ropade flickan.
"Bättre", viskade Becka."Så mycket bättre"
"Nej!" Ropade flickan.
Hon ställde sig hastigt upp så att stolen välte.
Flickan tittade sig panikslaget omkring. Hennes blick fastnade på vatten kannan, hon sprang fram till den och tömde den över Becka.

~Lov
När Lov kom in till Dumbledore tittade hon sig omkring. Han satt på en stol medan Fudge stod och pratade högt med honom.
"Detta är skandal!" sa Fudge och Dumbledore nickade instämmande.
"Åh.. Ms Montgomery, kom fram du." log Dumbledore och Lov gick sakta fram medan hon hade gråten i halsen. "Vad är det kära du?" frågade Dumbledore.
"Har inte du lektion?" frågade Fudge och rynkade på ögonbrynen och tittade sedan på Dumbledore, undrade säkert om han gick med på sånt där nonsens.
"Jo.. men jag hjälpte en i Gryffindor till Madam Pomfrey. Hon skrek och ramlade ner på golvet... sedan när hon vaknade så pratade hon om Voldemort." sa Lov snabbt och Dumbledore satte sig rakare upp på stolen. "Och nr jag skulle komma hit Professorn, så var en ut av mina kompisar helt borta... jag menar, han var inte som vanligt." fortsatte hon och både Fudge och Dumbledore tittade på henne.
"Säg till lärarna att sluta deras lektioner och ta med eleverna till deras sällskapsrum. Jag måste träffa flickan du pratar om, det kan vara bråttom." sa han och tittade på Fudge som nickade.
Lov skyndade sig tillbaka mot Madam Pomfrey med Dumbledore som gick lugnt bakom henne.

Becka~
"T-tack", stammade hon.
Flickan med det långa blonda håret kom in med Dumbledore tett efter sig.
"A, ms Wright", sa Dumbledore och klev fram bredvid sängen.
Becka tittade undrade på honom.
"Ms Montgomery talade om för mig att ni talade om Voldemort", sa han och lät neätan lite drömmande på rösten.
"Ja, jo", sa Becka och svalde. Det var inte direkt det hon var ivrigast att prata om.
"Kan ni tala om för mig exakt vad som hände?" Frågade Dumbledore och granskade henne genom sina halvmåneformade glasögon.
Becka svalde.
"Jag åt frukost som vanligt och sen kände jag mig typ svimfärdig och gick ut ur stora salen. Jag kom bara ut i hallen för jag kände mig så svag och tunn. Sen kände jag smärta genom hela kroppen. D-det gjorde så ont att jag var tvungen att skrika", sa hon.
Dumbledore nickade.
"Sedan?" Frågade han.
"Dom bar upp mig hit och så tror jag att jag svimmade, först kändes det som att jag föll sedan sa en röst till mig att koma", sa hon.
"Precis som jag trodde", sa Dumbledore.

~Lov
Lov tittade på Dumbledore.
"Vad är det som händer Professorn?" frågade hon och Dumbledore tittade en aning sorgset på de.
"Jag vet inte riktigt." sa han. "Men jag tror att vi, här på Hogwarts är i stor fara. Mörkrets herre är tillbaka och hans mörka har tagit sig in genom Hogwarts murar. Magin kan ta över folk, även de godaste av människor och göra så att de gör hemska saker mot varandra." fortsatte han och Lov och Agnes uttalade blickar. Det måste ha varit det som hände med henne.. och med Colin.
"Jag tror vi måste bege oss till stora salen med än gång." sa han och tittade på Becka, som hon hette.
"Kan du stå upp?" frågade Agnes henne.

Becka~
Hon nickade och reste sig upp.
Hon skyndade efter Dumbledore.
Dom svängde in i stora salen.
Dumbledore skyndade fram till McGonagall.
"Dåliga nyheter Minerva", sa han.
"Ja, Albus tror.. tror du att det kan vara Du-vet-vem?" Frågade hon och darrade svagt.
"Ja, jag skulle kunna svära min stav på det", sa Dumbledore.
Becka svalde, det var han. Han var tillbaks.

~Lov
Lov tittade på alla elever som kom ingåendes och lärarna som pratade oroligt med varandra.
Lov fick syn på Colin och såg att blicken som han hade förut var borta. Antagligen hade han kämpat emot Voldemort redan.
Agnes tittade sig oroligt omkring och höll i Lovs tröjärm.
Lärarna gick upp mot lärarbordet med Fudge efter sig.
"Okej, jag är ledsen att det kommer bli så här, men under den här natten kommer ni elever att f sova inne i stora salen." sa Dumbledore och alla tittade på honom. "Jag är ledsen att behöva säga det, men... Voldemort är tillbaka och vi behöver hålla koll på alla elever!" sa han och eleverna tittade sig oroligt omkring, medan vissa var på väg att börja gråta.