DA klarar allt... Även tidsresor? [PRS]

Monni

"Vad ska vi göra när vi kommer fram?", frågar jag Ellie och hon ser fundersam ut.
"Vi borde nog gå till Professor Dumbledore", beslutar hon sig till sist för att säga och jag nickar medhållande. Vi sitter där i flera timmar och pratar om allt mellan himmel och jord och när häxan som kör matvagnen kommer köper vi massor med chokladgrodor och Bertie Botts bönor.

Borde inte vi vara framme snart och mycket riktigt när vi tittade ut genom fönstret så såg vi hogsmedes ljus långt därnere(vi var precis på toppen av en backe). Men plötsligt skakade vår vagn till och vi stannade. Varför har tåget stannat? undrade Monni jag tittade ut genom fönstret. Det är inte tåget som har stannat det är vi sa jag med fasa i rösten. För precis som jag sa så hade vi på något sätt lossnat ifrån tåget och där stod vi helt still högst uppe på backen. Och så fick jag en idé Monni om vi lutar oss mot en sidan så borde vagnen åka ner för backen och då måste vi inte gå. Okej sa hon vi lutar oss mot väggen mot hoggsmede på tre ett två sa vi tillsammans tre sedan sprang vi mot väggen och tryckte till den och sedan började vi rulla neråt. Jag kände hur det sög till i magen och vi stod där och var skräckslagna. Men vi lyckades inte rulla riktigt ända fram till hogsmede. Vad ska vi göra nu? Undrade jag vi får väl gå den sista biten sa Monni. Vi satte på oss våra ytterkläder som vi haft med oss när vi åkt med tidvändaren. Sedan gick vi modigt ut och möttes av kalla vindar. Sedan så började vi gå med våra väskor( vi hade också haft dom när vi åkt med tidvändaren) slängda över axeln. Tillslut så kom vi fram och promenaden dit hade tagit mycket kortare tid. Men när vi kommit fram hade alla vagnar redan åkt. Ånej stönde Monni. Nu så skulle vi behöva gå upp till hogwarts.

Monni
Jag och Ellie traskar hela vägen upp till slottet och som tur är, är grindarna inte stängda utan står fortfarande vidöppna. Vi tar djupa långsamma andetag och stegar in genom de höga portarna som också, som tur är står öppna.
"Kom, vi går till stora salen", säger jag och nickar åt det hållet där den ligger.
"Mm...", mumlar hon till svar och jag tar det som ett ja. Både jag och Ellie smyger oss fram mot ingången till salen och stannar sedan upp. Vi hör Professor Dumbledores tal.
"Och nu vill jag påminna er om att gå till sängs tidigt, och jag vet att längst upp på era scheman står det att vara utvilade inför imorgon." Så länge är allt normalt normalt tänker jag lättat och jag kan höra en suck bredvid mig.
"Nu har vi emellertid ett nytt nyarsevangemang på Hogwarts och alla som vill är välkomna att titta på invigningen till år 1976" resten av hans mening går förlorad när jag och Ellie stirrar på varandra. Vi har åkt mycket längre tillbaka i tiden än vi trodde.

Jag tror att det är 1975 då så vi kan väl köra på det?

Vi kör på 1975

Elli

Jag stirrar bara häpet för att verkligen kunna ta in att vi kommit så långt tillbaka som 1975. Plötsligt kommer en tanke och träffar mig med obehagligt mycket logik och jag öppnar munnen och exakt samtidigt säger jag och Monni Detta måste vara vad profetian menade. Vi måste berätta för Professor Dumbledore sa Monni han kanske kan hjälpa oss.Men vi behövde kämpa oss fram för nu gick alla elever ut ur salen men tillslut så hade vi tagit oss ända fram till lärar bordet och jag lyckades säga Ursäkta Professor Dumbledore vi måste verkligen få prata med er. Vi såg Dumbledore titta ner på oss genom sina halvmåns formade glasögon. Ja vad kan jag hjälpa er med? Då sa Monni Vi skulle gärna vilja prata med er professorn i enrum. Det verkade som om han förstod att vi menade allvar så han sa följ efter mig och berätta allt. Sedan så reste han sig upp och gick ner och bort mot vidbehovrummets håll men vi passerade vidbehovrummet och gick uppför en trappa. Sedan stod vi framför en stor staty och han sa marängpaj. Sedan så hände något märkligt den stora statyn började snurra och bakom fanns trappor som snurrade upp Dumbledore steg på ett trappsteg och sa hoppa på. Jag och Monni skyndade oss att ställa oss på ett trappsteg och bakom så snurrade statyn igen. När vi alla kommit upp gich vi in genom en dörr och vi kom in i ett rum fullt med små saker. Men innan någon av oss hann fråga om någon av de konstiga sakerna i rummet sa Dumbledore varsågoda och sitt och så pekade han på två stolar framför sitt skrivbord. Nå vad var det ni ville tala om? Så vi berättade allt om profetian tidvändaren och tåget och nu så är vi här sa Monni. Ni kommer nog förstå hur ni ska hjälpa till här senare men de där modiga pojkarna finns nog i griffindor så vi borde placera er där även om ni vanligtvis går i ravenclaw. Men hur ska vi förklara varför ni är här. Ja nu vet jag ni kan vara utbytesstudenter ifrån någon skola långt bort iftån så länge ni är här så får ni gå i femte året för ni tror att det kan vara blacks släkt och potters släkt ja professorn sa jag. Ja då var det klart men jag kommer hålla ett öga på er.

Oh...Merlin vad långt...

Monni
"Vi har åkt tillbaka i tiden" säger jag upprepade gånger till Ellie, "Tjugo år". Hon verkar lite trött på mitt tjat men jag bryr mig inte utan skuttar fram bredvid henne som en upphetsad treåring.
"Men Monni", säger hon och jag fryser till, "vi vet ju inte vart Gryffindors uppehållsrum ligger." Jag står fryst i flera sekunder innan lösningen går upp för mig.
"Äsch vi går bara till dörrummet i vid-behov-rummet", säger jag avfärdande och båda två styr stegen dit. När vi kommer fram går allt som smort även om vi känner oss lite olustiga när vi kommer fram till stället där vi iframtiden åker bakåt i tiden. När vi öppnar dörren med skylten "Gryffindors uppehållsrum" och kliver in i gången innanför känner vi en svag bris och småhuttrande skyndar vi oss igenom den. Efter en bits gångmarch kommer vi fram till något som verkar vara änden av gången.
"Varför stannar du?", frågar Ellie bakom mig och hennes röst ekar kusligt, Stannar du...du...du....
"Gången tar slut här", säger jag panikartat och trevar med händerna framför mig.
"Gör den? Äsch det här är ju löjligt", muttrar hon och drar upp sin stav från sin ficka, "Lumos". Ljuset från hennes trollstav lyser uppgången och framför oss finns, något som ser ut att vara baksidan av en tavla. På min högra sida sitter gångjärn och jag puttar upp den med ett högt gnissel. Jag och Ellie kliver ut i en ljus korridor full med tavlor. En bit åt vänster finns ett stort porträtt av en tjock kvinna i en skär klänning. Jag och Ellie hinner inte ta många steg innan vi hör skrattande röster bakom porträttet och med ens svänger det upp och en grupp på fyra killar kommer ut. Jag drar omedelbart två slutsatser och antar att Ellie också gör det. För det första ligger Gryffindors uppehållsrum bakom porträttet på den tjocka kvinnan. För det andra handlar profetian om de här fyra killarna.

Jag bara stirrade men sedan så öppnades porträttet igen. Ut kom den rödhåriga flickan de pratat med på plattformen. Hej sade hon är ni nya här? Ja sa jag vad heter du? Åh jag heter Lilly då gick pojken som liknade Harry Potter fram bredvid Lilly och sa och jag heter James sa han och log men mest mot Lilly. Och detta är Sirius, Remus och peter. Jaha sa jag och Monni jag heter Elli och jag heter Monni sa Monni. Ska ni börja i vår klass? Frågade Lilly. Ja sa Monni. Men vi har bara varit här en gång så vi behöver lite hjälp med att hitta runt och sådant. Tack sa jag. Kom med jag kan visa er hur man kommer in i griffindor tornet man måste säga ett lösenord och sen kliver man in kom jag kan visa er tjejernas sovsal.

Um... Ledsen att jag inte har skrivit på ett tag Men vi träffas i alla fall på fredag♥♥

Monni
Lily visar oss tjejernas sovsal i Gryffindortornet och jag och Elli kikar lite på varandra, det känns konstig att vara i något annat än Ravenclaws uppehållsrum. Men det tar inte lång tid innan vi kan det nya tornet utan och innan. Lily berättar vilka lärarna är och pekar ut prefekterna och säger att hon och Remus är nya prefekter detta året. Vi går runt i skolan och jag och Elli försöker se nyfikna ut, och inte antyda med ens en min att vi vet precis hur det ser. Plötsligt slår en tanke ner i mig och jag stelnar till, Lily förklarar precis hur man ska ta sig till Professor Snapes klassrum (som egentligen är helt onödigt eftersom jag och Elli har haft trolldryckslektion där i snart fyra år) och märker inte att jag står lite konstig. Elli däremot tittar misstänksamt mot mig och jag håller upp två fingrar i luften och viskar ljudlöst, försvar mot svartkonster. Hon ser emellertid endast förvirrad ut men när jag pekar på min hand gör hon stora ögon.

Jag ugglar dig en idé jag har till detta rollspelet.

EDIT: Susy bones nu får du allt ta och svara!

Sorry att jag inte svarat

ELLI
Jag tänkte tillbaka på vår första försvar mot svartkonster lektion i vårat andra år. Det var den första gången vi mötte Remus Lupin. Men när han såg våra högra händer blev han blek och mummlade hur fick ni märkena... det är inte möjligt!? När Lupin frågade ut oss sa vi att vi haft märkena sedan vårat första år på hogwarts. Vi kunde båda komma ihåg att märkena helt plötsligt hade dykt upp på våra händer när vi blev sorterade till Griffindore. Efter det lät Lupin saken vara men jag tror att han alltid skulle komma ihåg det... Jag väcktes ur mina tankar när Lilly fortsatte att berätta om vem vi skulle undervisas av.