Rollspel [Privat med Spiderpig & HAGRIDBIG]

När jag kom hem så satt det ingen lapp på min dörr som jag hade trott.
*Vilken tur, tänkte jag.*
Då har de inte hittat mig än.
Jag beställde en pizza och åkte och hämtade den. Sen satte jag mig i en solstol på taket samtidigt som jag åt min pizza och tittade ner över staden.
Plötsligt ringde min mobil.

-Hej det är Michael, sa jag.
- Goddag, detta är Henry Swift.
Jag ringde för att meddela att din gammelfaster Lillian Smith har gått bort.
- Lillian smith!? Jag visste inte att jag hade någon gammelfaster, sa jag.
- Hon bodde i en gammal borg i västra Storbritannien och som hennes ända arvinge så ärver du hela borgen.
Det vore bra om du kunde komma hit och skriva på några papper så blir borgen er.
- Jag kommer, sa jag.
Vi bestämde att jag skulle komma på söndag.
När jag hade ätit upp pizzan så gick jag ner till NYTC som stod för New York Tennis Club. Det var en av mina hobbies, jag spelade tennis varje torsdag.

Resten av kvällen umgicks jag med Vanessa. Så mycket hade hänt sen sist, vi var båda "superhjältar" samt att Vanessas föräldrar hade dött i en flygolycka på väg mot Indien.

- Du är den som faktiskt förstår mig! Sa Vanessa och såg väldigt glad ut.
-Ja, det är inte så lätt att vara annorlunda! sa jag och funderade på allt som blivit svårare

-Men du! När upptäckte du din förmåga? fortsatte jag och vi båda såg genast gladare ut, men sen blev hon ledsen igen.
-Vi var påväg till mina kusiner i Europa...vi satt på planet och hade inte långt kvar när planet träffades av en blixt. Det slog ut våra motorer och min familj dog men jag överlevde....

Och så fortsatte Vanessa berättandet och jag lyssnade både nyfiket men också lite ledsamt.

-...och nu är jag är! Sa Vanessa och gjorde ett glad ansiktsuttryck men det såg inte så äkta ut.

Jag spelade tennis hela kvällen tills klockan blev 8. Då gick jag hem. När jag kom hem så bytte jag om till min dräkt. Sen så gick jag en sväng förbi det gamla McDonalds där jag hade blivit kidnappad. Jag gick in genom dörren som stod öppen och öppnade dörren in till städskrubben. Sen klättrade jag ner för stegen och in i rummet där jag hade suttit bunden. Polisen hade rensat rummet som nästan var tomt nu.

Plötsligt hörde jag ett tickande. Jag gick in i det andra rummet där tickandet kom ifrån. Ljudet kom från en liten trälåda som låg på marken i ett hörn. Den hade jag inte sett när jag var här förut. Jag öppnade lådan och blev rädd när jag fick se en tidsinställd bomb som inte var liten. Den här sortens bomb kunde spränga ett helt litet hus. Det var 4 sekunder, sen skulle den sprängas. 3, 2... Sen blundade jag och teleporterade mig ut ur huset. Jag hann precis ut ur huset innan jag hörde explosionen från nedan-våningen. Explosionen täckte huset snabbt i lågor. Plötsligt kom brandkåren och polisen tjutande och såg mig. Polisen sprang till mig med sina vapen dragna.
- Det är inte som det ser ut, det var inte jag, sa jag fast poliserna lyssnade inte så jag teleporterade mig hem.

Mitt i vårt pratande hördes ett KABOOM och jag och Vanessa kollade på varandra och tänkte samma sak. Vi skynda oss till platsen och jag hjälpte brandmännen att släcka elden, så länge pratade Vanessa med poliserna.

När jag kom hem tog jag av mig dräkten och gömde den längst in i en garderob där jag brukade ha den. Sen gick jag och lade mig i min säng. Imorgon skulle jag träffa Firestar och Vanesa, och ta reda på vad det var för liga och vad de ville ha Quiriten till.

Fredagen den 3 september 2014
Jag vaknade och tittade på klockan, den var 8.
Då kunde jag sova några timmar till, tänkte jag och somnade om.

Natten blev ganska lång eftersom 5 personer hade skadats av bomben och behövde läkare. Men vi kom hem och lyckades sova någon timme innan det ringde på dörren.

Vanessa gick upp och öppnade dörren. Sen så kom hon aldrig tillbaka. Jag gick för att kolla var hon var men allt som fanns kvar av henne var en handske som trillat ur hennes ficka.

-This isnt good!sa jag högt för mig själv och undrade vad som hade hänt. Jag kunde inte stanna här så jag packade en väska tog sedan min dräkt och åkte upp på taken.

Det var här jag var dem senaste 4 timmarna innan jag skulle träffa Shadow. Jag kollade på klockan och äntligen var det dags. Jag tog mina saker och började röra mig mot platsen.

Jag vaknade igen och tittade på klockan, den var 9 så jag skyndade mig upp och packade ner min dräkt i min väska för vi skulle träffas anonyma. Sen gick jag ner till tunnelbanan där vi skulle träffas och väntade där på Vanesa och Firestar.
När jag kom dit kom jag på att jag aldrig hade sett Vanesa i sina vanliga kläder och Firestar hade jag bara sett en gång så jag visste inte om jag skulle känna igen dem när de kom.

Jag stod ensam på tunnelbanan och väntade. Jag visste inte hur Shadow skulle se ut utan sin dräkt. Jag kollade på klockan som nu var halv 10 och undrade när han skulle komma eller ifall han redan var här.

Han skulle bli den som kände igen mig! Den av oss som tog insiativet. Jag visste inte mycket om han men han visste vem jag var och snart skulle jag få veta vem han var.

När jag stod och funderade på vem Shadow var drogs min tanke till Vanessa. Vad var det egentligen som hänt? Var hon okej och var är hon?. Jag tänkte lämna stationer för att söka efter Vanessa när en hand lades på min axel.

Jag vände mig om och där stod en kille i min ålder kanske något år äldre.

-Hej! Sa han och log och jag kände igen hans röst
Det var såhär Shadow såg ut.

- Hej, svarade Firestar.
- Var är Vanesa? Frågade jag.
- Jag vet inte, hon gick upp inatt när det ringde på dörren och sen kom hon inte tillbaka.
- Så då måste vi hitta henne också, sa jag.
Har du någon idé var hon kan vara?
Firestar skakade på huvudet
- Om vi hittar Mr R så hittar vi nog henne, sa jag.

Har du med dig din dräkt?
- Jag har den i väskan, svarade hon.
- Bra, jag tittade upp Mr R i polisregisteret och han verkar gilla stenar för de sista månaderna har han stulit många diamanter, rubiner, safirer och andra dyra stenar.

Jag tror att han behöver alla stenar som han kan få tag på, för att få energi åt Quiriten. Det finns två stycken juvelerar butiker ganska nära som inte har blivit rånade än.
Vi kan vakta dem inatt och ta dem om de försöker stjäla dem.
Vilken av dem vill du ta? Den i centrum eller den bredvid burger king?

-Centrum, vill inte förstöra ett så fint ställe som BK! Sa jag skämtsamt men Shadow verkade inte tycka det var kul.
-Kan jag få ditt mobilnummer så jag kan ringa om något händer? Frågade Shadow allvarligt och jag gav mitt nummer.

Vi splittrades och gick mot vår plats.

När jag framme vid ett hustak i centrum satte jag mig på taket och började vänta. Jag satt i flera timmar när jag fick känslan av att det brann i ett hus bara några kvarter bort så jag bestämde mig för att åka dit och se så att allt var bra.

Som tur var var familjen på semester någon stans, säkra. Jag släckte branden, ringde polisen och gick tillbaka till hustaket med sikt över butiken.

Fortfarande inget. Eftersom Shadow inte ringde antog jag att inget hänt där heller så när klockan slog 8 gick jag och köpte frukost. Samtidigt kunde jag se i tidningen två rubriker.

"Pyroman tände eld på familjehus" och "Rånad Juvelbutik".

Vad hade hänt? Varför hade inte Shadow ringt. Så många frågor som blev besvarade när jag läste början av artikeln.
"Juvelbutiken Marié nere i Centrum blev igår natt rånad. Man tror det är samma personer som har rånat dem andra Juvelbutikerna dessa månader"

Dem hade tänt elden för att få bort oss därifrån och när jag släkte elden hade dem passat på. När jag sedan kommit tillbaka hade jag missat allt och inte lagt märke till något.