Let The Fire Ignite (PRS)

Damien sprang allt vad han orkade tills han kom fram. Stället var fullt med Kunai's & ninja stjärnor.2 livlösa kroppar syntes till & en som verkade fortfarande vara vid liv. Damien gick fram till de två livlösa kropparna & föl ner på knäna framför dem.
"...varför ni? Av alla personer så är de ni." Sa Damien & tårar började att komma.
"Mamma ...Pappa.. Vem kan ha gjort deta mot er" frågade Damien med tårar i ögonen.
"Akatsuki är ...Tillbaka"
Den tredje personen som var svårt skadad lyckades säga några sista ord innan hans sista andetag tog slut.

Alice såg på Daimen hon kunde inte hela dessa skakor hade de kommit några minuter tidigare hade hon kanske lyckas hela dom· Alice såg sig omkring på alla kuinas och ninja stjärnor som var överallt· Hon visste inte vad hon skulle göra eller säga·

Hokakyo hade stannat till i ett träd när han fått syn på scenen.
"Gus... Rosaline..." Mumlade han så tyst att han själv knappt hörde.
Med ett smidigt skutt så hoppade han ner till Damien.
"Jag är hemskt ledsen, Damien..." Sa han lågt och satte sig ner bredvid den gråtandes pojken.

Damien svarade inte utan ställde sig upp.
"Vi bör sticka tillbaka & reportera det här för Raikagen" sa Damien lågt & vände sig om.
Han började sakta gå iväg tillbaka mott byn fortfarande gråtandes.
Mor ...far jag ska hämnas på den personen som är skyldig för eran död tänkte Damien för sig själv.

Alice såg på Damein hon ville trösta honom hon gillade inte att se någon av sina vänner gråta· Hon gick vid hans sida
" Du kom " sa Alice hon gav honom en kram·

Hokakyo började gå efter Damien och Alice. Han hade fortfarande en dålig känsla att någonting inte stämde. Det var helt enkelt något fel med sättet Gus och Rosaline hade dött.
Stackars Damien, tänkte Hokakyo och ökade farten.
Han visste hur det kändes att förlora en förälder, men inte på det här sättet. Hans pappa hade dött av naturliga orsaker och det var lättare att acceptera. Att ha båda sina föräldrar bli mördade... Är väldigt annorlunda.
"Jag undrar om vi hade kunnat rädda dom om vi hade varit snabbare..." Viskade han tyst för sig själv.

Damien tog sig ut ur Alice kram. Han såg mot Alice i några sekunder innan han fortsatte att gå. Han såg ner mot marken & sedan rakt fram igen.
"vi borde skynda oss hem" sa Damien & började att öka farten.
allt han ville just nu var att komma hem & låsa in sig själv i huset. Men det skulle inte hjälpa.
Damien försökte att dölja sin sorg men det var väldigt svårt.

Alic gick tyst efter hon såg bak mot plastsen där Daimens föräldrar låg döda varför hade dom blivit dödade?· Och vilka var de nya Akatsuki ? vilka de än var så var de säkert mycket starka·

Hokakyo skuttade upp i ett träd igen. Han föredrog att springa den vägen eftersom han fick alltid en bättre utsikt då.
Smidigt och kvickt så sprang han, skuttandes från träd till träd.
"Är nog bäst att berätta om det här för Renzo..." Mumlade han tyst. "Sen måste jag prata med mamma."
Han ökade farten och sprang snabbt förbi Damien och Alice som gick nedanför.

Damien hade börjat springa. Han kunde inte förstå att de var döda & att han från & med nu skulle vara ensam när han kom hem. Det verkade så himla overkligt.
Damien suckade lågt.
Det här får inte vara sant... det kanske är en mardröm? ..men då skulle jag ha vaknat för länge sen. Tänkte Damien för sig själv.