ORP ala Kim & Choppa

Ruby ~

Behärska dig nu, Ruby. Jag drar munkjackans luva över huvudet och stiger ut i ljuset. Det är första gången på länge jag är utomhus, i alla fall på dagen. Jag vänder mig om mot den stora byggnaden. "Skola" kallar de den. Jag hatar "skolan".

(men de är ju typ på olika "skolor" eheh, de krigar ju)

(Haha woops, glömde xD Ändrar )

Nemonilone. Ett namn som många andra sjöjungfrun skulle döda för att få ha. Men hon som faktiskt heter Nemonilone tycker inte om namnet alls. Det känns så förödmjukande långt och mjukt.
"Nemonilone!" ryter hennes far. "Är du däruppe igen! Du måste komma ner! Vi ska ha ett möte!"
Nemonilone suckar tyst. Varför är det så viktigt att ta över människorna? De kan väl få leva sitt liv ifred? Hon och hela sjöfolket bor ju i havet, och de på land, måste hon engagera sig i hur de ska vara?
"Kommer, far", suckar hon och simmar ner igen.
Kunde hon inte ha fått stanna vid ytan bara liiite till? En sekund? Det är så härligt att se solen, så härligt att känna vindarna...

Alex ~
I ögonvrån ser jag många som kollar på oss. Killen reser sig upp och försöker köra in en knytnäve i magen på mig. Jag fäller honom igen och suckar. Går sedan ur boxningsringen.

(Jag postade ett inlägg men jag kan inte hitta det någonstans)

Petra ~
En tjej med kortklippt svart hår och giftigt gröna ögon välter en tjej som måste vara två år yngre än henne.
Utanför ringen.
Helt oväntat.
"Hey", morrar jag och går fram till tjejen.
Hon lägger sina armar över bröstet.
"Vadå?", fräser hon och jag ger henne en kylig blick.
"Du får inte göra så"
"Jag kan slå ner en 12 åring igen", flinar hon och innan hon ens hunnit reagera ligger hon på marken.
"15", rättar jag henne och vänder på klacken innan jag går till en docka för att träna med mina katanas.

Jag vänder sida i min bok. Den är bra. Tror jag. Jag kan inte ta in orden som är skrivna på sidorna. Allt jag kan tänka på är att det har viskats om att varelserna har tagit sig innanför murarna. Alla verkar upprymda för det. De vill slåss, och tycker det ska bli kul. Fattar de inte? Vi kommer att dö! Vi har ingen chans mot de, de har krafter som ingen människa besitter.
Jag ser på klockan. Fem i. Jag lägger ihop boken och börjar gå mot vårar klassrum.

Jag skyndade till mitt skåp och lämnade mina köksknivar där.
" Isis" ropade Edmund.
Jag vände mig om och log med hela ansiktet. Edmund bar upp mig och snurrade runt mig. Jag skrattade.
" Släpp ner mig" sa jag hest.
Edmund släppte ner mig på golvet och log.
" Tror du vi kommer få slåss mycket?" Frågade Edmund.
Jag ryckte på axlarna.