Jag och Lama

Jag log lite. Jag nickade sen.
-Ja,den har jag hört,sa jag

Jag funderade. Vilken var min favoritlåt? Hm...

-Forgotten children,svarade jag lågt

- Ååh, jag älskar den! Den är en av mina favoritlåtar, typ på tredje plats. Sade jag rätt högt och insåg att jag nog började bli lite för ivrig. Jag harklade mig och lade mobilen och hörlurarna i fickan. Han tyckte säkert att jag var hur underlig som helst.

Jag log. Plötsligt for det bara ut ur mig.

-Vill du gå ut med mig?,sa jag nervöst.

Herregud...sa jag precis det där?

Jag suckade mot mig själv. Nu skulle hon helt klart säkert säga nej.

Jag såg förvånat på honom. Vad sade han? Hörde jag fel? Frågade han just om jag ville gå ut med honom? Nej. Önske tänkande.
- Vad sade du? frågade jag förvirrat och såg på honom. Det kändes som om jag hade tusen fjärilar i magen som bara fladdrade på. Jag kände hur rodnaden spred sig i ansiktet och jag gjorde allt för att dölja den.

Fan! Hon hörde inte! Tur! Eller? Det kanske var dåligt? Nej det var bra. Då kunde jag ju hitta på att jag hade sagt något annat. Fast hon kanske ändå hade hört.


-Eh..jo jag undrar...om du vill gå ut med mig,Sa jag lite högre

Haha, jätte roligt, tänke jag ironiskt för mig själv. Han hade definitivt förlorat något vad eller blivit utmanad eller något liknande. Jag var nästan säker på det. Eller så gjorde han det här bara för att få Grace avundsjuk. Jag suckade och reste mig.
- Okej, vad har du förlorat för vad? Vem har sagt åt dig att be mig gå ut med dig? Eller om du försöker få Grace avundsjuk, det kommer inte att fungera. Det här är bara så barnsligt. Sade jag och började gå mot utgången. Jag hade ingen lust att stanna kvar i skolan efter det där.

Jag hann knappt reagera. VA?!

Jag skyndade mig efter henne och tog tag i henne.

-Ingen har bett mig gå ut med dig! Eller jo..jag bad mig själv att våga fråga dig. Har velat fråga dig det länge,sa jag

Jag kände Lucas ta i mig. Jag stannade och såg på honom.
- Men varför höll du på att gå ut med Grace idag och hela den där grejen då? Du gillar ju henne och inte mig. Mumlade jag med blicken fäst i marken. Jag kände en tår rinna ner för min kind. Det var svårt att tro på något sätt. På att han skulle gilla mig.
Nästan ingen hade frågat mig på dejt eller något sådan i hela mitt liv och nu plötsligt kommer en av skolans populäraste killar och gör det.

-Jag tänkte gå ut med grace bara för att vara schysst. Jag har aldrig gått ut med nån... Fast...egentligen gillar jag dig,sa jag.

Jag nickade och log ett litet leende.
- Okej, sade jag och nickade.