När du ser på mig

Värst vad du har varit duktig på att uppdatera dina ff på sista tiden!

Awesome!

Braa!

Jag har fått nåt galet ryck. Och börjar sluta shoppa alla mina shippar. Är det normalt? 112, jag har ett problem...

Superbra! Jag undrar vem det var som jag isac brevet.. Hur som helst shippar jag honom med den personen.

Super!

Tackar igen för all go respons. Kärlek till er ♥

KAPITEL SEX: TRE ALTERNATIV

Vem var det som skickat hjärtat? Det gnagde i Isac hela följande dag att någon gillade honom. Inte för att Isac brydde sig. Han borde inte bry sig vem som än tyckte om honom. Lee borde räcka. Borde... Gjorde hon inte det? Hade Isac blivit petig? Hade han tröttnat på Lee, som alltid hade varit hans bästa vän? Varför skulle det faktum att de var tillsammans förändra någonting alls? Isac ville inte göra slut med Lee. Kanske var det för att hon tagit så väl hand om honom efter att hans bror dött i slutet av förra läsåret. Alex hade betytt allt för Isac, och Lee hade hjälpt Isac när han mådde som sämst över vad som hänt hans bror.

Isac såg det som sitt uppdrag att ta reda på vem som gett honom hjärtat, och han uppfattade plötsligt saker som han inte märkt av förut. Flickor som tasslade och fnissade om honom bakom hans rygg, någon som pekade på honom på avstånd men vad Isac lade allra mest märke till var hur Mathilda i hans klass verkade vilja sätta sig bredvid honom så fort hon fick tillfälle. Mathilda hade varit förtjust i Isac under hela året fram tills Isac blivit ihop med Lee, och Isac anade att hon inte helt släppt sina känslor.

När Mathilda också satte sig bredvid Isac och Lee under kvällsfikat kunde han inte låta bli att fråga henne.
"Var det du?", frågade han.
"Vad?", frågade Mathilda förvirrat och lade undan en hårslinga ur ansiktet. Lee såg från Isac till Mathilda, och verkade förstå vad Isac tänkte fråga om, för hon såg hastigt ner i sin tallrik igen.
"Var det du som gav mig hjärtat?"
"Vilket hjärta?", frågade Mathilda och såg retsamt från Lee till Isac. "Jag förstår. Trubbel i paradiset, va?"
"Nej, jag bara undrade varför du är så ivrig att sitta med oss helt plötsligt. Det är ju inte som att du har umgåtts så mycket med oss på sistone."
"Jag hade ingen annan att sitta med", sade Mathilda och såg skamset ner på sin smörgås. Isac insåg att han kanske hade trampat på en öm tå. Han hade inte sett Mathilda tillsammans med några vänner på länge. Tänk om hon inte hade några? Isac sade inget mer, utan såg också ner på maten han skulle äta. Om det inte var Mathilda, vilket det antagligen var, vem kunde det då vara som lämnat honom hjärtat? Vem tyckte om honom, men var för rädd för att säga det? Isac hade bara tre alternativ bland de han kände. Antingen så hade Lee ljugit, eller så hade Mathilda ljugit eller så var det en annan person som lämnat brevet. Frågan var bara vem.

---

Simone var minst sagt förvirrad. Tim ville inte prata med henne, och hon anade att han inte kände något för henne så som hon kände för honom. Tänk om han bara ville vara hennes vän? Kunde Simone stå ut med det? Hon var väl tvungen, antog hon men försökte inte ta kontakt. Nu var bollen hos Timothy. Ville han prata med henne så fick han gå fram och göra det. Det var inte Simones jobb att följa efter honom som en husalf följer efter sin herre, och det tänkte hon göra helt klart för honom.

---


Samtidigt hade Timothy en gigantisk personlighetskris. Han satt ensam i sin sovsal och funderade på saker och ting. Simone hade inte pratat med honom sedan han fått brevet, och Tim visste varför. Hon hade gett honom ett Alla hjärtans dag- kort och Tim visste inte riktigt vad han skulle tycka om saken. Simone gillade honom, och Tim kunde inte riktigt förstå det. Hade Timothy någonsin gett henne intrycket av att han gillade henne? Gillade han henne faktiskt? Men Lee då? Tim suckade. Han hade länge känt att allt med Lee var fel, men det var inte förrän ett par dagar sedan som Timothy insett vad det var.

Isac. Tim kunde inte låta bli att känna tankarna glida iväg till honom. Många gånger hade Timothy tittat på Isac och känt beundran och avundsjuka med också värme. Natten till Alla hjärtans dag kom han på sig själv med att drömma sjuka drömmar om sig själv i Isacs armar, om att kyssa de där mjuka läpparna. Dagen därpå hade han gett Isac ett kärleksbrev, men inte fått något svar. Kanske hade han skrivit det för att han hoppades att Isac skulle gilla honom också. Att Isac skulle anta att Tim hade skrivit det.

Inte för att Timothy hade tänkt speciellt mycket på Isac innan den där dagen då han lämnade hjärtat på ett diskret sätt till Isac, och det var först nu Tim fick ett riktigt tillfälle att faktiskt fundera över saker och ting. Han hade kysst Lee. Han hade trott att han älskade henne, men var det för att dölja för sig själv vad han faktiskt kände för Isac? Var det kanske till och med för att göra Isac svartsjuk han gjort det? För att Isac skulle inse vem som var rätt för honom? Var ens Isac rätt för honom? Tim kände att han var framme i ett vägskäl. Han var tvungen att välja, men vem? Isac, Lee eller Simone?

Herre min gud.

*hittar inte ett enda bra ord*

FANTASTISKT♥

Oj, oj, oj!!!

:000000 meer!