Divergent[PRS Sanna1324567&Anne Potter]

Jag ryser till och biter mig i läppen.
"Om han gör det, kommer jag döda honom", viskar jag tillbaka.

"Det tvivlar jag inte på", svarar jag med ett litet leende på läpparna.

Robin kommer mot oss.
"Hallå där", säger han och flinar.

Jag struntar i att svara honom och vänder blicken mot en figur som faller ner. Hon skriker högt, men när hon dunsar ner i nätet så övergår det i ett skratt. Hon tar sig ner och berättar sitt namn. Det är tjejen på tåget som berättade att det var Robin.
"Cassandra!" presenterar ledaren henne som.

Jag vinkar mot Cassandra. Hon räddade ju oss, right?

Cassandra sveper sitt hår ur ansiktet och kommer mot oss.
"Hej!" hälsar jag glatt.

"Hej!", säger jag och ler varmt mot henne.

"Hej, hej!" säger hon med ett leende på sina läppar. Hon var ganska kort, kortare än mig, men jag fick ändå en känsla av att hon hade bra självförtroende och inte skulle backa för att stå upp mot någon.

"Tack", säger jag. Vissa som inte var med i våran vagn stirrar på min blodiga klänning.

"Det var väl inget", säger Cassandra och rycker på axlarna. "Alla ... eller i alla fall nästan alla ... skulle ha gjort samma sak."