Öppet rollspel! ~Magic~

Ok, ändrade i första inlägget.

Då är vi klara att börja tycker att Trädkatten ska börja rollspelet

Do that :3

Naaaajj, vill inte börja Jaja...

Luften var varm. Ingen vind blåste och Elias kunde höra hur syrsorna sjöng. Han kollade på de höga gräset som han visste att de gömde sig i. Egentligen så sjöng de inte. Han hade läst i en bok att syrsorna gned sina täckvingar mot varandra som då framkallar ett kraftfullt ljud. Det var en av de lite udda sakerna hans hjärna hade bestämt sig för att memorera. Det var sent på kvällen men fortfarande varmt. Det hade inte ens blivit särskilt mörkt ännu. Han kollade på sina smala fingrar. Han började pilla ut smuts från naglarna, det var en vana. Istället för att bita på naglarna så brukade han sitta och pilla ut smuts. Han undrade hur det skulle vara. Att börja i nian. Det var inte så stor grej med tanke på att han hade gått på samma skola, bara en klass under. Imorgon skulle han börja nian. Han blev förvånad över hur fort allt hade gått. Under sommarlovet hade han tänkt, så som han alltid gjorde under sommarloven, att det kanske skulle bli lite annorlunda det här året. Men när han satt där på verandan och gungade på sin stol tänkte han att det skulle bli som vilket annat skolår som helst. Han insåg att det inte skulle kunna bli så mycket annorlunda. Han fortsatte pilla bort smuts. Plötsligt såg han hur hans fingernagel blev röd. Det doftade starkt av nagellack. Hans fingernagel hade även blivit spetsigare och längre. Just som han undrade om hans nagel hade växt övernaturligt snabbt och på något magiskt sätt blivit röd så försvann nagellacket och hans finger blev som vanligt. Han blev förvånad men tänkte att det bara var han som såg konstiga saker. Att han antagligen bara var trött. Att han var lite stressad för imorgon. Men innerst inne visste han att det var fel. Han hade sett rätt.

Det kanske blev lite långt? Förlåt isf! :c

Lovisa vandrade runt i skolbiblioteket. Det hade varit en lång dag för henne, och hon brukade koppla av där. Dessutom var det ju sommarlov, och hon tyckte inte om tanken på att hon snart skulle bli äldre. Hon hade gillat att gå i trean, med ryggsäck, äkta leenden och kalla läraren för "fröken". Hon hade trivts med det. Men nu... hon började leta efter en intressant bok att läsa.

Edward sparkade hårt på bollen.
"Inte så hårt, Edward!", tjöt hans lillasyster Elena, som hade fått bollen på armen där hon stod i mål. Edward skrockade lågt åt sin syster.
"Ta det lugnt, det är bara en boll", sa han. Elena blängde surt på honom.
"Meen.. Jag går hem!", sa hon och gick med raska steg bort från planen. Edward var nu ensam på den gamla fotbollsplanen. Han suckade.

Johannes satt högt uppe på en lycktstolpe vid den gamla fotbollsplanen han satt och dinglade med fötterna och såg efter den lilla tjejen som hade blivit sur på killen. Han log lite.

Edward skakade på huvudet, och vände sig för att följa efter Elena, när han får syn på en kille som satt på en lycktstolpe. Han gick långsamt fram till killen.
"Hej", sa han.

Lovisa tittade snabbt igenom boken. Den var egentligen ganska tråkig. Hon stoppade undan den, gick ut ur biblioteket och satte på sig cykelhjälmen. Hon skulle cykla till fotbollsplanen, den gamla, dit alla ungdomar gick.

(Min mall står inte på förstasidan)

Melissa skrattade när Hazel återigen, de var redan inne på tredje spelet, fick in en schack matt med hjälp av sina båda löpare och drottningen.
Hazel log också. Melissa var verkligen urdålig på Hazels största fritidsintresse.
"Alltså, nästa gång måste jag vinna!", skrattade Melissa och ställde tillbaka pjäserna till ursprungspositionerna.
"Först ska jag titta till pappa.", mumlade Hazel.
Hon orkade faktiskt inte med ännu ett schackparti med Melissa nu. Melissa nickade och tittade på klockan.
"Oj, redan så mycket! Det är nog dags för lite spaghetti med köttfärssås nu, eller hur? Imorgon börjar ju nian för dig!"
Hazel nickade och reste sig från brädet. Sedan gick hon in i pappans rum.