IDA HONEY OCH JAAG (Ev. 15+, watch out!)

Chuck, som han uppenbarligen hette stod och betraktade mig på avstånd. Jag suckade irriterat. Innerst inne njöt jag nog lite av uppmärksamheten, men han var inte min typ. Det ryckte till i hans mungipor och jag antog att han höll sig för skratt. Jag såg mig snabbt omkring. Vad var roligt? Då han såg hur förvirrad jag var kunde han inte hålla sig, utan hans läppar kröktes till ett sexigt leende. Jag strök försiktigt luggen ur vägen och styrde stegen mot honom.

"Jag visste ju att du skulle komma." Han sträckte prövande fram handen och snurrade en hårslinga runt sitt finger. "Mitt rum, ikväll? Nej, nu kommer jag ju ihåg. Vi delar ju stuga. Vi är för oss själva hela, långa natten..."
En farlig glimt tändes i hans ögon och jag backade förskräckt ett steg.
"Håll dig borta från mig."
"Det kan bli svårt, men jag ska försöka mitt bästa."
Någon med honom fick mig att tveka. Han skulle inte göra sitt bästa. Han skulle ge sig på mig förr eller senare.
"Sök upp någon som vill istället. Jag är inte intresserad."
Jag körde ner händerna i fickorna och vände mig om.
"Jag är upptagen."
"Vem?"
Jag log hemlighetsfullt och började gå tillbaks mot stugorna.

Med en suck gick jag in på rummet jag delade med den andra ledaren och fixade mina saker på plats lite innan jag gick ut till Liv och pratade vid bordet som stod i det lilla rummet efter hallen. Ett par tjejer kom in. De buffade på varandra och grälade om vem som skulle fråga det de ville fråga. Till sist vände sig den ena mot oss.
- Var är badrummet? Fnittrade hon och såg nervöst på sin kompis innan hon såg på mig och Liv igen. Jag kom ihåg att hon hette Miranda. Hon verkade lite som en fjortis, och hennes kompis verkade som en av de där tjejerna som läste massor och sådant där kreativt. Jag tror att hon hette Clarisse

Liv förklarade ivrigt var det fanns och man märkte att hon verkligen älskade att vara ledare på lägret, till skillnad från mig. Jag visste inte varför jag ens hade kommit hit. Det var jätte tråkigt, fast Leo var ju trevlig... Nej, det var hon inte... Min t-shirt. Och varför tänkte jag på henne?
När tjejerna hade gått såg Liv på mig och log.
- Gå och fixa elden, sade hon glatt åt mig och räckte fram en låda med korvar och 4 stora påsar med marshmallows.
- Okej, sade jag och nickade, tog emot sakerna och började slött gå mot grillplatsen.

Ett par killar satt där. Chuck där med.

Chuck småsprang efter mig.
"Kom igen, Leo", bad han. "Jag måste ju få veta vem min konkurrent är!"
Han skrattade och tog tag i min arm för att stoppa mig.
Jag vände mig om, och såg in i hans ögon.
"Lägg av nu, Chuck. Det är ingen du någonsin kommer kunna tävla emot för han kommer alltid att vinna..."
Jag började bli irriterad på mig själv. Snart ville han ha ett namn och jag hade ingenting att ge honom. Som om han hade läst mina tankar höjde han ett ögonbryn och öppnade munnen.
"Kanske finns det ingen?"
Jag boxade till honom på armen, delvis lekfullt, delvis för att han var jobbig.
"Okej då! Han heter Max..."

Jag ville slå mig själv riktigt hårt. Varför var jag så dum? I och för sig var Max det enda namn jag kom ihåg förutom Chucks, men ändå, en av ledarna? Jag suckade djupt.
"Så, nu vet du. Stick."
Jag rusade iväg innan han hann svara. Fan, fan, fan.

|| FJÄRDE GÅNGEN JAG SKRIVER SAMMA SAK FANFANFANFAN ||

Jag sneglade mot stugan jag visste att var Leos och Chucks. Hon kom springande mot sin stuga ifrån Chuck, som jag hade sett så många tjejer göra förut. Det var lite skrattretande, men jaha, vad hade han gjort eller sagt nu? Hon var ensam, för Chuck satte sig just med sina kompisar vid elden och började prata och grilla korv och marshmallows med alla andra.
Egentligen borde jag ha stannat kvar och övervakat vid elden och ser till att det inte hände något, men det såg inte ut som om det skulle hända nått. Deltagarna var ju dessutom redan ganska gamla, typ iallafall över tretton.
Jag ville vara med Leo. Nu, och inte bara för att få betalt för t-shirten...

Med en djup suck reste jag mig och kände genast Chucks misstänksamma blickar på mig.
- Var försiktiga med elden, sade jag och började slött gå över gräsmattan mot den lilla stugan Leo delade med Chuck. Den var minst av alla stugor som fanns på lägret. Stugorna var röd med vita husknutar och fönsterkarmar, sådär klassiska stugor bara helt enkelt.

- Hej, sade jag försiktigt när jag kommit fram till Leo, efter vad som kändes som en evighet. Vad skulle jag säga? Och varför hade jag kommit hit från första början?

|| Har inte läst igenom, okok? xD ||