Accio vänskap!!!

18.
Jessica gick tillbaka till uppehållsrummet. Hon tog fram berättelsen och läste igenom den. Hon aktade sig noga för att inte visa den för de andra Slytherin-eleverna. En sån otur att Draco var där. Han tog hennes papper.
"Vad är det som smutsskalle-nörden har skrivit här då?" sa han retsamt. Jessicas ögon fylldes med ofrivilliga tårar. "Hahahaaa! Vad är det här? Mord för nöjes skull är aldrig bra! Du måste verkligen ha jobbat emot professor Snape! Kolla Pansy!"
En annan Slytherinflicka, Pansy Parkinson kom dit. "Ånej" tänkte Jessica och försökte rycka till sig papperet men Draco höll kvar det. Hon försökte gå men Hilda låste fallt hennes armar. Nu kunde hon inte röra sig alls.
"Vad är det här för fjant" sa Pansy när hon hade läst. "Dy, Xendra!"
Pansy gick fram mot Jessica. Hon höjde knytnäven. "Nej snälla!" tänkte Jessica förtvivlat. Pansy slog henne av alla krafter på näsan så att det sprutade ut blod från den. Alla skrattade. Hilda höll fortfarande fast henne på stolen, så blodet rann ner på kläderna och innanför kappan. Jessica försökte skrika men Pansy satte en hand ovanför hennes mun. Draco slet av henne glasögonen och slängde de i backen så de sprack. Alla skrattade igen.
Då kom McGonagall in dit. När hon såg vad de gjorde blev hon rasande. Hon gav 150 poängs avdrag från Slytherin, tog med sig Jessica och de sönderslagna glasögonen in på sitt kontor och stängde dörren.
"Jösses, miss Xendra, vad hände?" sa de suddiga konturerna av McGonagall.
"'ag kob fråd..." började Jessica, men eftersom näsan var full av blod kunde hon inte säga allt.
"Åh, jag ordnar det där" sa McGonagall och slog lätt med sin trollstav på Jessicas näsa. Den slutade omedelbart blöda. "Försök igen."
"Jag kom från en kvarsittning med professor Snape" sa Jessica. "Jag skulle skriva några rader men..."
"Men?"
"Jag skrev en saga istället. Draco tog den och visade för Pansy. Hon slog mig och Hilda höll fast mig. Draco slog sönder mina glasögon och jag kunde inte röra mig alls."
"Jag ska genast ta itu med Malfoy, Parkinson och Gelson" sa McGonagall. "Åh, glasögonen fixar jag lätt. Ockulus reparo!"
Glasögonen lagades och Jessica satte på sig de.
"Professor McGonagall" började hon. "Jag vill fråga dig en sak."
"Vaddå?"
"Skulle jag kunna få gå i Gryffindor istället?"

skitbra jag älskar den

19.
"Gryffindor?" McGonagall höjde på ögonbrynen. "Menar du att du vill byta elevhem?"
Jessica förklarade med gråten i halsen hur hon retas för allt som har med henne och göra, hur Draco jämt och ständigt kallar henne för smutsskalle och hur snälla Harry, Ron och Hermione var mot henne. McGonagall tittade förstående på henne.
"Jag är ledsen, miss Xendra, men man kan inte byta elevhem. Jag förstår hur du känner, det är verkligen hemskt! Jag ska prata med professor Snape."
"Nej!" ropade Jessica.
"Nej?" sa McGonagall. "Inte för att jag brukar tala illa om mina kollegor, men professor Snape brukar alltid favorisera sina egna elever enligt mig. Han kommer säkert hjälpa dig!"
"Nej!" skrek Jessica igen. "Om han får veta att... ja... det där, kommer han mörda mig! Han kommer själv kalla mig för smutsskalle och han..."
"Nu räcker det!" röt McGonagall. "Gryffindor är mitt elevhem, och jag säger NEJ!"
"Det är ni som bestämmer" sa Jessica sorgset. "Men om det här händer igen, kan jag få prata med er då? Själv?"
"Självklart" sa McGonagall och log.
"Tack" mumlade Jessica och lämnade rummet. Hennes kappa far fortfarande röd av blod och näsan verkade inte vara helt reparerad. Hon bestämde sig för att inte gå till sällskapsrummet direkt. Hon skulle istället gå till Flitwick och fråga om lektionerna med andraårseleverna.
Den här gången var Flitwick där. Han satt (snarare stod på stolen) vid sitt skrivbord och såg ut att skriva nånting. Jessica knackade försiktigt på dörren och gick in.
"Åh, kom in, miss Xendra!" sa Flitwick välkomnande. "Men varför är du täckt med blod?"
"Senare" mumlade Jessica. "Jag undrade bara när lektionerna med andraårseleverna var."
"Javisst" sa Flitwick glatt. "De är på onsdagar efter lunchen."
"Perfekt" tänkte Jessica. "Då har jag inga andra lektioner!"
"Tack, professorn" sa hon högt. "Vi ses på onsdag då!"
Sen gick hon. Men inte mot sällskapsrummet. Hon gick mot Hermiones favoritställe, nämligen biblioteket.

skitbra nästa kapitel nu snälla

20.
"Hermione?"
Jessica sprang runt i biblioteket och letade efter Hermione. Hon tittade på klockan. Halv 9. Hermione hade säkert gått till Gryffindors sällskapsrum.
"Jessica!"
Hermione kom fram bakom några bokhyllor.
"Letade du efter mig?" sa hon.
"Ja" sa Jessica. "Kom Hermione, jag vill prata med dig."
"Men varför är din kappa full med blod?" sa Hermione förskräckt.
"Det är det jag ska förklara" sa Jessica. "Kom med här."
De gick ut från biblioteket till en öde korridor. Jessica kontrollerade att ingen var där.
Sen började hon berätta. Exakt det som hon sa till McGonagall. Hermione stirrade på henne.
"Jag trodde de bara sa elaka saker" sa hon. "Jag visste inte att de slog dig!"
"Det visste inte jag heller" sa Jessica och log. "Men var är Harry? Och Ron?"
"Harry är i sällskapsrummet" sa Hermione. "Ron vet jag inte var han är."
"Kan du berätta allt det här för Harry?" sa Jessica. "Och säga att jag vill träffa honom imorgon efter frukost?"
"Självklart" sa Hermione. Hon var verkligen en vän att lita på!
"Hermione" började Jessica. "Det är en sak till."
"Vad då?" sa Hermione.
"Jag försökte övertala McGonagall att jag skulle få gå i Gryffindor. Men hon sa nej."
"Jag har läst om det där" sa Hermione upphetsat. "Det finns flera olika trollkarlar och häxor som försökt byta elevhem. Några har till och med gjort det. Men om man byter elevhem förändras man. Man glömmer bort sitt gamla jag och blir en exakt kopia av elevhemmets grundare inom sig. Jag förstod att du skulle vilja byta så jag slog upp det" tillade hon och log.
"Tack" sa Jessica. "Vi ses imorgon!"
"Vi ses!" sa Hermione och de gick skilda vägar.

Skitbra nästa kapitel nu snälla

Super bra

21.
"Svartalf!"
Dörren öppnades och Jessica klev in. Alla stirrade på henne. Hon låtsades som om hon inte märkte något och gick upp i flickornas sovsal. Där stod Pansy och väntade.
"Ska den lilla filosofen sova nu" sa hon retsamt. "Ska lilla plutten drömma om sin nästa saga?"
"Håll klaffen" sa Jessica.
"Va, var du modig nu?" sa Pansy. "Du vågar säga åt mig och hålla klaffen, ja, så modig att du borde vara i Gryffindor!"
Hilda hade också kommit in nu. Hon vrålade av skratt medans hon sa hela tiden:
"Du ville verkligen byta... Gryffindor, hahaha!"
"Har ni hört..." sa Jessica.
"Vem har inte det?" sa Pansy.
Jessica lade sig ner i sängen medans hon lyssnade till flickornas skratt.

Jessica hade oroliga drömmar den natten. Först drömde hon att hon och Harry gick runt på skolgården och sen kom Hermione och drog bort Harry. Sen drömde hon att Snape tvingade henne att... vänta, nu avbröts drömmen! Nu kom en man fram, i hennes kök där hemma. Han brottades med hennes pappa och sa:
"Var är flickan?"
"Det säger jag inte!" röt pappa.
"Du säger det!" sa mannen.
"Nej!"
"Säg det, annars torterar jag henne när jag hittar henne! Så här... Crucio!
Jessica såg hur hennes pappa vred sig på golvet i plågor. Han skrek:
"Hon är på Hogwarts!"

Jessica vaknade på morgonen, drypande våt av svett. Hon skakade i hela kroppen. Hon tittade på de andra sängarna. Tomt. Det måste vara frukost. Hon klädde på sig och gick ner.
Harry stod och väntade på henne vid ingången till Stora Salen. Hon log.
"Har Hermione berättat?" frågade hon.
"Ja" sa Harry. "Jag ska..."
"Vi pratar om det efter frukosten" sa Jessica. "Det är en annan sak jag vill berätta också."
Jessica gick till sitt bord och Harry till sitt.

Mer

22.
Efter frukosten möttes Harry och Jessica på skolgården.
"Harry" sa Jessica. "Jag hade en dröm inatt."
"Vad för dröm?" sa Harry. "Jag är expert på sånt här."
"Jag drömde att en man kom in i mitt kök hemma. Han torterade min pappa för att få veta var jag var. Han berättade. Var det här verklighet?"
"Jag vet inte" sa Harry. "Antingen så kändes det bara verkligt, eller så har du blivit tokig."
"Det är inte så, det är sant!" sa Jessica. "Jag såg det klart och tydligt, jag vet inte ens om det var en dröm! Hjälp mig Harry!"
"Lugn, jag tror dig" sa Harry. "Men det är skumt. Voldemort vill döda dig och mig, och nu kommer främmande män in i ditt kök! Mystiskt..."
"Men om Voldemort planerar nånting, vad har det med mig och göra?" sa Jessica.
"Vi kan bara gissa" sa Harry dramatiskt. Jessica skrattade och de gick vidare och pratade.
"Vet du vad, det är skönt och prata med dig om såna här saker" sa Harry efter en stund.
"Varför då?" sa Jessica förvånat.
"Du säger Voldemorts namn." sa Harry. "Det vet jag ingen annan som gör."
"Jag tycker inte att det är särskilt svårt och säga ett namn" sa Jessica. "Han verkar ju vara ond, men det finns väl inget som hindrar en från och säga namnet?"
"Precis" sa Harry.
Skolklockan ringde och de skildes åt. Harry skulle på lektion i trollformler och Jessica skulle ha förvandlingskonst med Hufflepuff. Det var ju inte så hemskt iallafall.