Tredje Världskriget

Nike hugger i på maten, som hon aldrig sett mat förr. En oro tycks skymta i de gröna ögonen men hon döljer det genast.
"Du ljuger." svarar hon men ändå hörs en ton av osäkerhet i rösten, hon kunde väl inte sovit en månad? Just nu hatar hon denna flicka mer än något, hennes överlägsenhet fick henne att vilja slå till henne.

"Gör jag?" Frågar Akhiti oskyldigt. Hon tar sedan fram något som liknar en glassplatta- Hennes mobil. Hon går in på kalender och visar med ett triumferande leende.

Nike såg på henne med ett höjt ögonbryn, "Och du tror att jag vet vilket datum det var innan?" frågar hon klentroget och ställer undan brickan maten var nu helt försvunnen. Denna flicka gick inte att lita på och tydligen tillhörde hon henne nu. Hon hade klarat sig i 16 år sju av dem själv ute på gatorna. Hon hade rymt, kommit undan de gånger de fick fast henne, men nu var hon här och hon hatade det.

Akhiti höjde ögonbrynen.
"Inte?" Hon kastar cigaretten. Hon lägger handen på höften och använder den andra för att hålla i sin telefon.
"Tja, det är en månad som gått i alla fall." Hon kollar på Nike och ler belåtet.

Nike ser på henne och rycker på axlarna.
"Om det nu skulle vara så, vad spelar det för roll?" säger hon med oberörd röst. Hon tänkte inte ge sig, inte visa sig svag inför henne.

Akhiti rycker på axlarna och drar upp fingrarna mot läpparna ännu en gång, men inser då att cigaretten är borta.
Hon grymtar besviket innan hon kastar en klänning till Nike.
"Klä på dig."

Ett litet leende kommer på Nikes läppar då flickan ger sig men gör en grimas åt klänningen.
"Finns det inga byxor? Var är mina kläder?" protesterar hon, hon visste att de inte var något att ha särskilt inte skorna.

Hon såg kallt på flickan.
"Du ska möta någon som ska döma dig. På med den nu!" Säger hon otåligt. Hon drar över sig sin kamoflage jacka.

Nike gav flickan ett hatiskt ögonkast och trädde surmulet på sig klänningen. Den fick hennes ben att se ännu längre och tanigate ut men hon ställer sig upp.
"Vadå döma?" frågar hon och ställer sig vid henne, hennes längd får henne att känna sig säkrare då hon ser ner på flickan.

Hon ser ut som hon funderar på om hon ska svara flickan eller inte.
"Döma pris och liknande, typ." Säger hon tillslut och sedan tar Akhiti fram ett rep och börjar binda Nikes händer.