Alice i Underlandet (Privat med Mily, OBS kan förekomma mycket våld och blod)

Kaninen gick genom skogen. Bedrövad över att flickan rymt.
Drottningen skulle bli så besviken på honom och det hatade han. Han ville känna sig uppskattad och få beröm av drottningen. En annan sak som var trist med det hela var att det var ytterst sällan drottningen gav nya chanser till de som misslyckats med sina uppdrag.

När han nådde fram till den höga grinden i häcken så pratade han i en högtalare som hade formen av ett hjärta för att någon skulle komma ner och släppa in honom.

Jasper hade straffats för han inte ville döda familjen. Jasper hade blödande sår överallt. Han fick uppdraget att släppa in kaninen han gick mot den höga grinden och öppnade den. Han såg på kaninen

"Ah! De kunde ha valt en finare person att släppa in mig, usch", sa den vita kaninen och gjorde en äcklad min.

De från Hjärter Dams sida såg alltid ner på magiker. De hade varit slavar åt henne i många generationer.

Sen gick han in genom den stora svarta porten till slottet. Slottet hade många röda och gråa dekorationer och blommiga väggar, framför allt med röda rosor.

När han kom upp till tronsalen så väntade drottningen på honom.

Hjärter Dam hade svarta ögon. Hon hade en köttfärgad krona med spetsiga toppar. Håret var vitt och istället för att håret var neråt så var det långt och var uppåt.
Läpparna var starkt röda precis som hennes klänning med rokoko mode. Hennes midja var mycket smal och hennes höfter var breda. Klänningen var ner till golvet och man såg inte fötterna. Längst ut på armarna var det vitt och det var det också i mitten av klänningen hela vägen ner.

"Du kunde dröjt lite mer! Var är Alice"? Frågade Hjärter Dam otrevligt.
"Hon kom undan, ers majestät", sa kaninen.
Hjärter Dam blev röd i huvudet av ilska.
"Hitta henne! Och det fort, du vill väl inte tappa huvudet va"? Sa hon argt. "Jag lovar, ers majestät, jag låter henne aldrig slippa undan när jag hittar henne! Men jag har en god nyhet"!

Bakom honom kom vakterna in med en ung flicka i tretton års åldern. Hon hade svart axellångt hår med lång lugg och bruna ögon. Hon hade rosa runda läppar och blek hy. Precis som sin syster.
Ja, det var Lorina som fångats och nått fram.

Hennes gråa skoluniform var i trasor efter att försökt fly.

"Ha! Den där Alice kommer säkert att försöka rädda sin syster. Kärlek är allt en dåraktig tanke", skrattade Hjärter Dam belåtet.

Jasper såg ner i marken medans han tänkte på det kaninen sa han gick in i slottet och såg på flickan vakterna hade nyss fångat. Han ville så gärna hjälpa flickan
" Em låt henne gå " sa Jasper till drottningen

(Kan också rolla drottningen, fast inte alltid men ibland)

"Hur vågar du"? Sa drottningen argt. "Nog med chanser, låt mig bara fråga, BER du om att bli halshuggen"?


Samtidigt skuttade kaninen ner till sitt rum i slottet där han bodde i stor lyx. Han var drottningens favorit av alla tjänarna.

(Okej)

" Men det är fel det ni gör " sa Jasper skrämt han ville inte bli dödad. Han såg nervöst på drottningen

"Fel? Bah, släng honom i fängelsehålan! Du talar inte om för mig vad jag gör fel, jag gör vad jag vill", sa Hjärter Dam.
Vakter i form av odöda kort tog tag i honom och släpade honom nerför trapporna på väg mot fängelsehålan.

Jasper fördes ner mot sin vilja ner till fängelsehålan han spärades in i en mörk cell. Han såg på dörren den var byggd för att tåla magi. Jasper suckade lite

Dinah och Alice hade under tiden promenerat i skogen. De hade gått mycket länge. De var ute ur drottningens territorium men hennes allierade var fortfarande en fara om de skulle stöta på dem.

"Jag har en vän som jobbar som kock åt Underlandets hertiginna. Han är expert på örter och förvandlingar. Vi kan rådfråga honom om hur vi kan få dig att växa", sa Dinah.
"Men vi måste vara försiktiga, Hertiginnan är också en fiende till Hjärter Dam, men hon kan vara väldigt sträng mot gäster och du vill inte göra henne arg, tro mig"!

Jasper såg in in i väggen i sin cell. Han ville fly men det var nog meningslöst att ens försöka fly. Han suckade magikerna som var instängda i de andra celleerna såg på honom.