Sofia-Potter & Penelope Lovegood

" Vem var det?" sa jag förvånat, jag gick fram till fönstret och tittade ut på människan, han satte sig i en polisbil och körde lungt ut från husets parkering.
" Charlie Swan, det måste vara Fork's polismästare " sa jag.
Plöstligt susade det till lite och lite senare öppnades dörren och in kom Charlisle, Rosalie, Emmett och Esme.
" Vi hittade inga spår vid hållplatsen utom en okänd lukt från en vampyr, vi känner inte igen den " sa Charlisle.
Rosalie och Emmett gick till köket och satte sig ner, Esme gick fram till mig och Alice.
" Jo, Charlisle, polismästare Swan var förbi och meddelande att du behövdes på sjukhuset " sa jag.
" Juste, sjukhuset!" sa Charlisle och höll handen för pannan.
" Jag måste dit, vi syns " sa han sedan och gav Esme en puss på pannan, han tog sin rock och gick ut till hans svarta lyxbil.
" Jaha, ska vi ta och jaga lite då?" sa Esme och klappade Alice på axeln lite lätt.
" Visst " sa jag fort och gick med Alice och Esme till dörren.
" Emmett, Rosalie, vi ska ut och jaga, kommer ni med?" ropade Esme och vände sig mot köket fast det inte alls var synligt, det låg en trappa upp.

(Carlisle stavas inte med h)

Jag ser lättat på Esme som ser mot kökets håll, hon kan inte se det eftersom det ligger på våningen ovanför oss men man kan enkelt höra Rosalie och Emmett.
- Vi kommer. Säger Rosalie och inom ett par sekunder står Emmett och Rosalie bredvid oss.

Skogen susar förbi mig i svindlande fart, men jag kan se precis allt. Varje blomma, varje djur, varje daggdroppe. Det är en fantastisk känsla.
- Kom igen Jasper! ropar jag glatt och fnittrar lite samtidigt som jag hoppar upp i luften och studsar från träd till träd.
- Du är väl inte rädd för höjder? retas jag lite försiktigt medan jag flyger fram bland trädkronorna.

( Vet men ibland så stavar jag som det låter )

" Jag, rädd för höljer?" sa jag med mod i rösten.
Jag hoppade längst upp i den högsta granen. Jag tog mig lite tid att titta på utsikten, sen hoppade jag ner och fortsatte att springa. Jag kom ikapp Alice och log mot henne.

( Förlåt att jag inte skrev längre men jag messar men kompis och kille )

Jag skrattar när jag ser Jasper hoppa upp och sedan ner igen. Jag hoppar genom luften landar på en gren och hoppar ner mot marken jag landar efter två volter och fortsätter att springa, jag är ikapp de andra på nolltid.
- Woho! utbrister jag glatt ,men stannar mitt i ett språng.

En doft av hjort smyger sig fram genom skogens växter. Jag blundar och fokuserar min hörsel, då hör jag den, ungefär 150 meter åt vänster, jag bryter ut i sprint och kan inom kort se hjorten, jag kastar mig fram och sänker tänderna i den utan att djuret ens hinner reagera på det.

Jag kunde inte ens se när Alice dödade hjorten.
Jag var inte skapt att bli vampyr, jag var djurvän. Plötsligt kände jag en god doft, blod. Jag fräste och bytte bana, jag rusade mot Öst och kom fram till en skadad flicka. Hon låg på marken och grät, hennes knä var sönderskrapat och blodigt. Jag bestämde mig för att hjälpa henne, jag höll andan och tog blad, mossa och gräs. Jag gjorde ett bandage och rusade sedan därifrån.

Den livlösa hjortens kropp ligger vid mina fötter när jag känner doften av människoblod. Jag reser mig långsamt upp och riktar mitt huvud mot doften, den är blandad med Jaspers doft. Jag drar ett djupt andetag genom min näsa och fräser samtidigt som jag börjar springa bort från doften. Jag är inte tillräckligt stark ännu.

Jag hoppar upp bland träden och hoppar från träd till träd. till sist stannar jag, högst upp i ett utav träden, jag drar in den friska luften från himlen och rensar min hjärna från alla tankar om människoblod.

Efter en lång stund hoppar jag ner från trädet och vandrar långsamt tillbaka mot huset. Mätt från hjorten men inte helt tillfredsställd av djurets blod.

Jag var nöjd, jag motarbetade människoblod, men nu skulle jag jaga, nu var jag så hungrig att jag kunde döda en hund. Jag rusade igenom skogen och letade efter något att sätta tänderna i, plötsligt såg jag en häst i en hage, jag log och rusade dit, jag hoppade på den och satte mina tänder i hästens hals, jag drack väldigt mycket blod, hästen innehöll flera liter blod, detta skulle räcka i flera månader. Tillsist tog blodet slut och jag knäckte nacken på den sen rusade jag tillbaks till huset, Alice var redan där.
" Hej " sa jag och log