Klockan är tre(Privat mellan Mily och fashion7)

Idag var fler vakter utspridda än vanligt, i den gothiska byggnaden. Flera rum var mörklagda, där vakterna brukade roa sig. Men idag var hälften av vaktstyrkan ute i skogen och andra hälften var tvugna att stå och stirra akt framförsig, vid sina platser. "Det bruka inte se så läskigt ut här, jag lovar, och vakterna är väldigt trevliga." sade Tris när hon märkte att Edwin var rädd.

Edwin försökte lugna ner sig själv han höll om sitt halsband som stoppade hans krafter från att härja hej villt han såg sig skrämt omkring
" Vad är det som händer? frågade han skrämt

"De flesta vakterna har satts ut för din och vår säkerhet. Din farbror spåras just nu av de vakter som inte är här." sad hon försiktigt

" Farbror kommer ta tillbaka mig sa Edwin och fick plötsligt väldigt ont hans farbror gjorde honom illa på avstond han skrek av smärta

Tris sjönk ner på knä och såg Edwin i ögonen. " Vart har du ont? Jag kan ta bort smärtan, bara du säger var det gör ont!" skrek hon förtvivlat.

" i huvudet sa Edwin skrämt medans han skrek av smärta

Det gör inte ont. Du har inte ont Edwin, du känner ingen smärta, du är utom fara nu. Tris koncentrerar sig så hårt att hon fallit ihop om inte vakten närmast henne hade tagit henne om axlarna, och dragit upp henne på fötter.

Edwin flämtade hans smärta var borta han såg skrämt när vakten tittade på honom

Tris lutade sig trött mot vakten. "Edwin, din farbror är mycket stark, och jag är väldigt trött nu. Du har fyra val: Fortsätta rundturen med själv, gå till ditt rum, komma med mig till mitt rum, eller smita ärifrån och förmodligen fångas av din fabror. Vad väljer du?" frågade hon sedan.

Edwin tvekade han skulle förmodligen åka fast om han rymde
" Jag går till mitt rum sa Edwin och gick till rummet