PRS DarkBells och AlexZz.

(( Jag tänkte skriva lite om Diana, men måste ha glömt det och hoppat över några meningar. Så sorry ))

Kate log. "Kalla mig Kate, gillar inte mit namn så mycket. Lite gammaldags."

( Diana... *I have lost my memory...* )

"Fast Katherine är inte gammaldags, det är liksom klassiskt vackert." Säger Luca spontant.
"Exakt, Luca! Tänka sig att du har en hjärna där inne, Lukie." Lukie, klart att Monica skulle säga Lukie.
"Jag har sagt att du inte ska kalla mig det." Mumlar Luca med en lite förebrående min.

(( Kates vän ))

"Tack", sade Kate och försöker låta allvarlig. Inombords vill hon bara brista i skratt.
Hon tyckte det var väldigt gulligt sagt av Luca. Och vänta, Lukie? Vilket gulligt smeknamn!, tänkte Katherine och log för sig själv.

(Yeah, I checked it. X3)

"Aww, Lukie, känner du dig lite utskämd eller? Jag tror inte Kate bryr sig? Dessutom så är du ju faktiskt min lillebror." Skrattar Monica med en lite elak underton.
"Bara fem minuter." Svarar Luca snabbt och Monica flinar innan hon hoppar över till Kates sida.
"Du är cool, Kate." Säger Monica till henne. "Som mest för att jag aldrig sett någon annan som Lukie blivit rädd för så snabbt." Monica verkar extremt avslappnad och Luca vill helst attackera henne eller något, han heter Luca och det är bara fem minuter.

Katherine log. "tack, antar jag", svarade hon glatt.
"Jag älskar syskonbråk! Eller i alla fall sådana här bråk. Det jag och Tiffany - min stora syster alltså - har är ju ganska tråkigt. Okej super tråkigt. Liksom, inte mitt fel att jag dödade pappa, right?" sade Kate innan hon slog handen för munnen.
Vad hade hon nyss sagt? Den enda utomstående vet att hon hade dödat sin pappa var Diana.
Och dessutom tyckte Kte att hon lät otäckt känslokall. Hon vände huvudet mot fönstret.

(( random inlägg... men något måste hända. ))

((Nah, not random. xD It's good.))

Monica och Luke ser på henne i några sekunder.
"Det beror ju på..." Börjar Luca lite dröjande.
"...omständigheterna." Fortsätter Monica i ungefär samma ton. Luca har mördat, inte sin pappa eftersom han aldrig har kunnat göra det eller om det ens finns en strimma av hopp att det kommer vara han som har sina klor mot hans strupe någon gång istället för tvärtom. Fast Luca har egentligen aldrig velat mörda honom dock så det spelar ingen roll.

Katherine fortsätter med ha sitt huvud vänt mot fönstret. Hon trycker pannan mot det kalla glaset.
"Det var innan jag började här, jag var fem kanske. jag förvandlades och bet honom.
Han överlevde inte", sade Kate lågt.

"Det kan knappast vara ditt fel." Säger Monica. Luca nickar instämmande. "Seriöst, om man inte har så mycket kontroll när man är 11 har man nog inte speciellt mycket kontroll när man är 5." Fortsätter hon som för att förklara.
"Din syster verkar snabb med att döma, för det låter inte som att du ville att det skulle hända." Säger Luca fundersamt.

Kate vände bort ansiktet från glasrutan och log försiktigt.
"Tack. Typ. Jag önskar jag hade gått med i er flock istället för i Dylans", sade katherine.
Det vr nog den finaste komplimangen man kunde få av henne, men det sade hon inte,

"Gå med då!" Flinar Monica. "Vi tar i princip med alla som är modiga nog att hamna i trubbel. Eller vem som helst som är modig nog att vara en del av Lupus-flocken." Fortsätter hon, Lupus är egentligen den gruppen som skapar bråkmakare. Eftersom ingen annan flock velat ha dem.