Rollspel-Endast för Hanlio Och TildeW

(Förlåt, vad är languster?)

Det skulle stå: Jag la händerna i huvudet igen.
(Det var min j*vla mobil som ändrade det)

(ok)
~Dan~
"Blev du ledsen, eller?" frågade jag och lutade mig fram mot henne.

Ashley
"Nej det ör bara så att....Jag har inte känt såhär för en person för....Och jag är rädd att personen i te ska känna samma sak!" sa jag.

~Dan~
Vad skulle jag säga?
"Men det gör jag i alla fall. Tror jag."
Jag skulle just öppna munnen för att säga nåt mer när Philip plötsligt kom inrusande.
"Jäklar! Dan! Göm mig!"
"Va?"
"Jag sa: GÖM MIG! Claras storebror, du vet Klaus Elliot från Gryffindor, är efter mig och - kan du gömma mig eller inte?!"
Philip var skräckslagen och jag gjorde en gest mot en bokhylla.
"Göm dig bakom den, jag ska se om jag kan lugna honom, eller vad jag nu kan göra." mumlade jag och Philip försvann bakom böckerna.
Några sekunder senare kom Klaus Elliot, en storvuxen kille som gick sjunde året, in och han såg inte glad ut. Rasande, faktiskt.
"Var är han?"
"Jag vet inte, men får jag fråga vem det är som du jagar?"
Klaus tittade på mig ett ögonblick innan han svarade:
"Philip, han går i din årskurs. Du känner honom, han är en av tvillingarna, du vet?"
"Jo, jag känner honom. Varför jagar du honom?" frågade jag så lugnt jag kunde.
"Ta en titt på Clara får du se, han ... det är svårt att förklara."

Ashley
"Klaus, du behöver inte jaga honom för det!" sa jag och återvände till boken.
"Hur hon en ser ut så måste Clara gjort något först, man går väl inte fram och slår någon sådar, utan anledning" sa jag och tittade upp ur boken.
"Eller?" sa jag.
"Ashley har rätt, du behlver inte jaga honom!" sa Dan.
Jag log mot Dan.

~Dan~
Jag log tillbaka och satte mig igen. I ögonvrån såg jag hur Klaus gick ut ur biblioteket och Philip steg fram från sitt gömställe.
"Tack, Dannie, det var schysst!"
"Tacka inte mig, tacka Ashley! Och du borde verkligen se upp med vad du gör, Philip, nästa gång kanske det inte finns någon som kan lugna honom. Och vad var det Clara gjorde, förresten?"
"Ska jag vara ärlig så vet jag inte. Hon frågade ut mig lite om dig och sen så plötsligt skrek hon bara till och då kom Klaus och då ljög hon om nåt och sen så började han jaga mig."
Jag var tyst ett ögonblick.
"Håll dig borta från Clara, det är det enda tipset jag har. Vi kan prata mer om det senare."
"Visst, Dannie, lycka till med dejten!" sa Philip innan även han gick ut ur biblioteket.
Jag rodnade.

Ashley
Jag skrattade till.
"Vart var vi?" frågade jag och letade upp sidan jag var på.
"Så, den där Philip har ni känt varandra länge?" frågade jag och hittade sidan jag var på.
"Och Klaus, har han alltid varit sådär?" frågade jag.

~Dan~
Jag gillade hennes skratt.
"Här var vi nog. Och ja, tvillingarna och jag har varit vänner sedan första året, ibland är det svårt att vara vän med dom men det är okej." jag bläddrade i boken. "Klaus har alltid varit överbeskyddande. Jag vet inte varför, men jag antar att det är så när man har ett mindre syskon."

Ashley
"Kanske?, inte för att jag vet det men" sa jag och skulle ta fram ett pergament då jag slog till väskan och alla grejer jag hade i västan åkte ut.
"Oh nej!" sa jag och satte mig på golvet för att plocka upp allt.