I Himlen

Åhh, förlåt att jag inte skrivit på länge! Jag måste skärpa mig! Det kanske kan komma ett kapitel imorgon!

Okej

okej skynda dig.

bra!väntar

jag med

Ny läsare! Braaaaaaa!

Här kommer ett kapitel till mina underbara läsare!!!

Jag drog efter andan. VA?! Fanns det ett sätt att få Ginny tillbaka till jordelivet!?
-Finns det verkligen ett sätt, Dumbledore!?, frågade jag.
-Ja, Fred, som sagt så finns det det.
-Men...Hur?!, frågade jag förväntansfullt.
-Slå dig ner Fred, så ska jag förklara, sa Dumbledore, och jag satte mig hastigt ner på närmaste stol.
-Men, Sir, är det inte helt omöjligt att man kan komma tillbaka till jordelivet efter döden?, frågade jag.
-Joo, Fred, nästan, skrockade Dumbledore.
-Men, hur!?, jag nästan skrek när jag frågade det.
-Joo, först måste vi ta reda på vem som dödade stackaren, sen måste vi få tag i några av han eller hennes lyckligaste minnen, och sen måste vi förstöra dom, och påminna personen om Ginnys död, berättade Dumbledore.
-Oj, det verkar svårt, sa jag och mitt mod sjönk ner till tårna på mig.
-Ja, det är ganska komplicerat, sa Dumbledore.
-Men, Sir, hur ska vi kunna få tag i mördarens minnen när vi är döda, undrade jag.
-Vi ska ta oss genom Minnessållet till den personens tankar, och sen förstöra dom där, för nu när vi är döda så kan man göra sådant, berättade Dumbleodore med tålamod.
-Okej, vad ska vi börja med?, frågade jag.
-Vi ska börja med att ta reda på vem som dödade henne. Men Fred, den personen som förstår mördarens tankar kan kanske få lida lite själv, eftersom mördaren kan göra motstånd.
-Jag gör det Dumbledore, sa jag genast.
-Som du vill, Fred, sa Dumbleodre och jag blev förvånad att han gav med sig så fort.
-Följ med här, Fred, sa Dumbleodore och gick bort till Minnesållet. Jag följde genast med.
-Okej, Fred, säg Ginny högt och tydligt och sen dyker du ner i Minnesållet, förklarade Dumbledore. Jag bara nickade.
-Men Fred, försök inte ta kontakt med några människor, tillade han, och sen sa jag:
-Ginny!
Jag försvann genast ner i det mörka havet och landade i en trädgård. Det var min trädgård! Men vad hade den med Ginnys död att göra!?
-Percy, vad gör du?!, hörde jag min mamma säga till min bror som riktat sin trollstav mot min familj.
-Jag är ledsen mamma, men jag måste göra det här, hon är för stort hot mot Ministeriet, förklarade min usla broder.
-Åhh, Percy din dumskalle!!!!! exploderade mamma.Klamrar du dig fortfarande fast vid ministeriet!?, frågade mamma rasande.
-Jag är ledsen mamma, George, pappa, Ron, och du Ginny, förlåt mig, sa Percy med tårar i ögonen.
-Percy, snälla sluta!! Du ska inte va på den onda sidan!, sa pappa argt och sorgset.
-Avada Kedavra!, sa Percy och den gröna strålen träffade Ginny i magen. Jag hörde mammas skrik, men sen var jag tillbaka i Dumbledores kontor igen.
-Nej!!!!! Inte Percy, snälla!!!, skrek jag, innan allting än en gång blev svart.


Vad säger ni? Bra, Dåligt? Kommentera!!!!!!!!!!!!

Bra, men lite för långt från hur det faktist var, Ginny dör ju inte...

H*n skrev ju i första inlägget att h*n skulle hitta på några som dör också


AWESOME!!

Aha, men varför skrev du h*n och inte han?