Pirates, Ahoy! (Rollspel)

[Tycker inte alls att det var dåligt Rosie Lestrange, ]

Ett slagsmål höll på att bryta ut längre bort i rummet men slagsmål var inte något ovanligt i Tortuga. En man hoppade upp på ett bord och dansade undan ett svärd för att få ett ölglas att fluga genom rummet och träffade en annan man. Slagsmål drog till sig blickar.
Kön som bildats bakom denna bloda kvinna som stod bakom Kaptenen var också tvungna att bli distraherade, vem visste de kanske skulle skvallra för henne för att vinna en fördel av något slag.
Slagsmålet började ta fart och då Annabell fick en knuff av en man så hon råkade dunsa in i Kaptenen smet hennes smala, långa, snabba fingrar ned i rockfikan samtidigt som hon skrek åt mannen.
Men så stelnade hon till, det fanns inget i fickan mer än några hål trotts det var hon säker på att kvinnan stoppat sin börs där.

[AlexZz, kanske Rose upptäcker henne och tar med henne på skeppet av någon anledning? ^^ *lerlitefilurigt* ]

[Mort, tack ^^ Men dina inlägg är så awsome. c; Tycker verkligen om det du skrev nu, det är bara så... perfekt, liksom. Hahah!]

[Kan Trip ha varit med vid den öde ön? Skriver så fort jag kan.]

(Kör hårt! Han kan ju ha varit med på skeppet länge. x3)

"Matros får det bli, då, miss...?" Säger och frågar Rose småleende innan hon känner något i sin ficka och fångar upp vad det än är. En handled är vad hon får fatt i. Hennes blick letar sig kvickt uppför armen och den fastnar på tjuvens ansikte. "Hola ladrón." Hälsar hon på en smått knagglig spanska, fast just den frasen verkar sitta. Kanske för att folk brukar skrika ladrón, som betyder tjuv för övrigt, efter Rose när hon stulit av spanska fartyg. Rose har ingen tanke på att släppa taget, än mindre låta personen ifråga gå någonstans. Så istället vinkar hon åt den blonda att slå sig ned.

kvinnan verkade prata med någon så Dante smög närmare för att höra och se vem som pratade med henne och han märkte en anan tjej sita där. han gick ännunärmare väldigt nyfiken på vad de sa.

"Du kan kalla mig Lucy", svarade hon Rose, men besvarade inte det lilla leende som prydde hennes läppar.
Sedan såg hon upp på kvinnan som kaptenen tagit tag i och förstod genast vad som hänt, även om hon inte hade märkt det om tjuven lyckats. Det var inte förrän då som ett litet finurligt leende spred sig hos Lucy. Hon visste inte varför, men snatteri roade henne - så länge det inte störde henne själv.

Krogen där ryktena anser att kapten Rose Pelter befinner sig verkar inte vara den typen av plats som Aline vanligtvis skulle besöka. Inte alls faktiskt. Men på de platser hon skulle besöka finns det oftast inget för henne att uppnå. Hon föredrar trots allt att umgås med liktänkande.
Lukten som slår emot henne så fort hon kliver genom dörren, en blandning av sprit, svett och människa, stängs bara delvis ute av den stora mörka kappa som vilar på hennes axlar och skymmer hennes ansikte med sin luva.
Enligt hennes far sägs det att kvinnor ger otur till sjöss, visserligen är kapten Pelter själv en kvinna, men personer kan ju ha alla möjliga egenheter, så Aline försöker alltså se ut som en man. Hon har inte vidare tänkt igenom sitt alias, eller varför Rose Pelter, som befinner sig på en sådan här plats för att rekrytera, nu i överhuvudtaget skulle vilja ha en präst som inte är bra för något speciellt egentligen ombord på sitt skepp. För att förhandla kanske? Fast det känns inte riktig som en piratkaptens stil att förhandla med sina byten. Hon placerar sig i kön och tackar tyst Gud för att hon får lite längre betänketid.

[Rosie Lestrange, Haha, tack Rosie. Känner mig generad. ^^ Btw, min karaktär är en kvinna men ser ut som en pojke. just so you know. ]

Annabell stelnade till då en hand greppade tag om hennes arm. Hjärtat i hennes bröst pumpade hårt, så hårt att hon kunde höra slagen i öronen. Likt med blodet pumpades adrenalinet lika väl.
Först bröt ett litet generat leende ut på Annabells läppar för att sedan förändras till ett rakt streck då hon pressade ihop sina läppar.
”Ladrón?” sade Annabell frågande.
Hon var varken bildad eller världsfaren utan det enda hon hade var sin gatusmarthet.
Kaptenen Rose avslappnade attityd fick Annabell att ilskna till något och då den blonda, Lucy slog sig ned gjorde Annabell något som kanske verkade dumdristigt och korkat men för Annabell en självklarhet, hon försvarade sig.
Snabbt hade hon med sin fria hand riktat ett slag emot Roses ansikte och vid inpakten grimaserade Annabell. Hennes hand värkte men så ryckte hon med armen som Rose höll fast i.

[AlexZz, hoppas jag inte tog över din karaktär och att det var okej. Skrev en bit till först men insåg att jag i så fall skulle använda mig av PP (kan man uttrycka sig så??) så tog helt enkelt bort det.

Vad pratig jag blivit i rollen. x) ]

Leo låg på golvet han hade blivit knufad och kände smärta i armen han tog sig upp och kände att han behmvde luft han trängde sug igenom folkmassan mot dörren

Trip vandrade genom gränderna. De flesta var tomma, tysta och bjöd på överraskningar av många olika slag. Hittills hade han hittat en död mans kropp, några guldmynt och en flaska sprit som han nu höll tätt intill kroppen. På håll såg han att de mer livliga gatorna började uppenbara sig och efter en sekunds betänketid bestämde han sig för att det var dags att hitta kaptenen. Eftersom han inte var riktigt säker på att de skulle segla imorgon tyckte han att det var bäst att inte tappa bort sig och dessutom kände han för att få lite sällskap. Han klev in på den skumma baren där luften var disig och kvav. Sådana här barer såg alla likadana ut, det gjorde att de rotlösa piraterna kände sig hemma på dem och det var en av anledningarna till just denna bars succé. Trip hittade snart sin överordnade och klev snabbt över till hennes del av baren. Det gick en lång ringlande kö från dörren fram till Rose, men Trip tog sig fram genom trängseln och satte sig en liten bit bort för att betrakta skådespelet.