Drassica.

Du får mer om typ 1 eller 2 timmar kan du hålla ut så länge? O: ♥

Jätte bra ♥33333

Kapitel 8.
Rösten.

Jag och Draco hade suttit i 3 timmar och pluggat om läxan fast jag ville inte ha hans hjälp utan han bara satt och stirrade på mig tills jag var klar, jag undrade varför han satt och kollade istället för att göra nåt annat. Men jag ville inte fråga eftersom det som hände mellan oss, jag kunde inte prata med honom normalt igen, jag kunde inte kolla in honom i ögonen mer.
Jag skrev sista meningen sedan stängde jag till min block med en rejäl smäll så att Draco skulle vakna från sin dagdröm, han blev skräckslagen och kollade sedan ilsket på mig.
"Drömt klart?" Sade jag samtidigt som jag la ner mina saker i min ryggsäck.
"J-jag..." sade han ilsket och reste sig genast upp från stolen, han rättade till sina kläder och sitt blonda hår.
"Du vadå?" Sade jag och slängde ryggsäcken på min ena axel. Jag knuffade tillbaks stolen så jag kunde komma förbi och gå min väg.
"Vänta Jess." Sade han och la handen på min axel. Jag vände mig mot honom och himlade med ögonen.
"Vad?"
"Du vet, det som hände mellan" han tog en kort paus för att kunna andas och sedan fortsatte han "oss, ingen får veta om det." Han svalde.
"Som du vill Malfoy." Sade jag och slog till hans han som fortfarande var på min axel. Jag sprang ut från biblioteket så snabbt jag kunde.

Rummet var knäpp tyst, inte konstigt för ingen var i sovsalen, jag var helt ensam. Jag låg på min säng och grät, jag reste mig upp och satte mig på den istället. Jag kollade runt i sovsalen med blicken sedan såg jag min gitarr som låg bredvid min säng, jag brukade spela på den och sjunga ut mina känslor när jag var ledsen. Jag tog gitarren med ett hårt grep, mina tårar rann ner från mina kinder. Jag började spela lite svagt på gitarren.
Jag rörde sakta på min mun och jag hade samlat varje ord från varje känsla jag hade just nu.

"You said you would be,
Everything your not to me,
Said you'd make me feel alive,
But your killing me inside.
And I bet that you knew all the time,
You were going to hurt me down the line.
Don't try to tell me that's what all boys do,
If that's the case then I'm through with it all."
Jag sjöng ut det hela, jag spelade ännu mer på gitarren och då kom det nya ord hela tiden i låten. Jag öppnade munnen och rösten kom ut ännu en gång.

"If your telling that love hurts,
Love stinks, love don't make no sense.
Tell me why love lies, makes me wanna cry.
Love's suppose to be friend.
I've never been in love before but I know it's not suppose to feel like this."
Jag slutade att spela på gitarren, jag slängde gitarren från mig och började gråta ännu mer, hur kunde han göra så mot mig? Hur? Jag klarade inte av något mer just nu, jag önskade att jag var död just nu. Jag började gråta ännu mer, jag gick upp från sängen öppnade dörren till flickornas sovsal och där stod han. Draco stod där han var helt förvånad jag gissade på att han hörde mig sjunga, han kollade på mig. Han kollade hur mina ögon hade blivit röda av allt gråtande, men jag började att springa ner från trapporna jag såg hur Pansy och en annan tjej stod där nere, de kollade på mig när jag kom ner springande från trapporna, de reste sig genast från fåtöljerna och täckte vägen så jag inte skulle komma förbi.
"Nämen, Olson gråter." Sade Pansy och hånskrattade, jag kollade på dom ilsket samtidigt som tårarna fortsatte att rinna ner från mina genom blöta kinder.
"Akta dig Parkinson." Sade jag, men hon flyttade inte på sig utan bara fortsatte att skratta. Jag blev så arg så min ilska knuffade till henne så hon hamnade 3 meter ifrån där vi stod, jag började springa igen och ut från elevhemmet, och sedan fortsatte jag att springa mot någon väg jag inte visste vart den lede mig.

Jag stannade försökte andas in luft igen, jag satte mig ner i en vrå fortsatte att stor gråta. Varför grät jag ens? VARFÖR I HELA FRIDEN GRÅTER JAG?
"HAN KOMMER ALDRIG BLI DIN!" Skrek jag ut högt och la sedan ansiktet i mina blöta händer.
Jag kunde inte klara av nåt, jag hade blivit krossad i flera tusen bitar, jag visste inte vem som skulle gott göra mig nu, jag visste inte vad jag skulle ta åt mig. Jag hade blivit svag, min styrka hade slocknat. Jag började gråta och fråga mig själv frågor igen.
Varför just nu. Varför just nu.
"VARFÖR JUST NU?"
Jag fortsatte att gråta kunde inte sluta

Läste inte för är 10.....

Jaha, men du får gärna läsa. Om du inte har problem med kyss scenerna.

Ok!

Den är bra...............................

Åhh, du är bäässsst ♥ *blir röd*

Du är bässst

Due :**