För dig motstår jag allt.

Nejmen hej Zildisis och elliwassabi ♥

Tänk att träffa dig

Hej C3R4 det var inte igår! xD



Ja kan man tänka sig!

Åh tack för all positiv respons! Här kommer fortsättningen!

Lily kände sig mer optimistisk och upprymd än hon gjort på flera veckor. Tanken på att hon snart skulle få malfoy I hennes grepp gjorde henne så glad att inte äns Serenas eviga muttrande om ''dåligt val'' kunde få henne att må sämre.
Dagen och lektionerna flög förbi och innan de visste ordet av befann de sig i stora salen för att äta middag. Sorgligt nog hade de inte sett Malfoy på hela dagen och trots hennes uppspelta morgon hade den långa väntan gjort att Lily inte var helt lika uppspelt mer. Hon var så säker på att detta skulle gå bra att det nästan kändes som om hon redan lyckats. Hon pratade glatt och entusiastiskt med Serena medans hon stoppade i sig mat. Lily ville sitta kvar i stora salen extra länge för att ha en större chans att träffa på Malfoy men han dök inte upp och efter en halvtimme efter att de ätit färdigt fortsatte de mot Gryffindor tornet på Serenas begäran. Lily, som kände sig lite besviken följde bara efter sin vän med tankarna på annat håll.
Men vägen tog slut och Lily insåg att hon hade gott rakt in i någon. ''Åh, förlåt...'' mumlade hon men kollade inte upp för att se vem det var utan fortsatte framåt mot Serena. Till sin förvåning såg hon att Serena stannat och samtidigt hörde hon en hög röst som ropade till henne ''Du visar dåligt beteende lilla stumpan, att bara gå iväg utan att kolla att personen är ok när man gått in i någon är fruktansvärt ohyfsat.''
Lily vände sig snabbt om och mycket riktigt. Som hon önskat hela dagen att hon skulle se just den här pojken, men nu... I hennes tankar hade hon varit förberedd men nu var hon sannerligen inte förberedd. Kunde hon få en värre start?
Hon stälde sig bredare med benen och lade armarna i kors. Nu fick hon improvisera.
''Jag ser inte varför någon skulle bry sig om DU var ok, Malfoy.''
Lily såg sig lite om. Det gick människor överallt och några hade till och med stannat.
Malfoy skrattade lågt '' Jaha är det så du vill ha det lilla du, jaha då får väl jag börja.'' Och han tog några steg mot mig.
''Förlåt för att jag gick in i dig''
Några steg till.
''Det var klumpigt av mig att inte se mig för...''
Ytterligare några steg.
'...Och jag ville bara fråga om du var ok...''
Han stod inte längre än en halvmeter från mig nu och jag ryggade tillbaka.
Ännu mer folk hade samlats nu.
''Låt mig bara se...''
Hans hand lyftes mot mitt ansikte.
''...om du är ok...''
''sluta.''
''varför? Du gillar mig ju.''
Plötsligt försvann hans hand innan den äns hunnit nudda min kind. Någon hade slagit bort den och när jag vände mig om såg jag Albus.
''Du låter mig syster vara ditt svin!''
Malfoy tog några steg bakåt och skrattade lågt.
''men oj oj oj vilka ord som kommer ur din mun Potter. Är det verkligen lämpliga ord för en Prefekt?
''Jag skiter i mitt prefektskap, du ska låta min syster vara. Har du inte torterat henne nog?''
''Torterat?'' Frågade Malfoy med spelad förvåning. ''Som jag ser det är det inte MITT fel att din syster går och har förhoppningar.''
Albus skrattade högt ''Så du tror att min syster har någon anledning att gilla dig? Varför skulle någon gilla en orm? Och vad var det DU gjorde alldeles nyss då? Närmade dig henne för vad? Hennes nöje? För hon skulle inte uppskatta det alls, eller kan det vara så att det var DU som ville det...?
Malfoy drog sin trollstav och likaså gjorde Albus. Då sprang jag fram till den och drog Albus bakåt. ''Nej albus gör det inte, han är inte värd det'' Och Albus, som trota allt var en resonlig själv sänkte trollstaven och sa ''Kom nu Lily, Serena, vi går.
Och tillsammans lämnade vi Malfoy och den vilt mumlande massan av folk bakom oss.

Jättebra!

Yeeey jättebra

Underbart!! Längtar tills nästa kapitel!

Superduperawesome!

''Albus varför?!'' frågade Lily medans de skyndade genom korridoren från folkmassan.
''Varför? Varför vad?'' Kom albus svar mycket kort.
'' Varför störde du oss?''
''Vadå, VILLE du kyssa Malfoy?''
De svängde runt ett hörn mot Gryffindors uppehållsrum.
''Nej, nej självklart inte men, men jag hade allt under kontroll Albus!''
'Albus skrattade, ''Javisst, bara några sekunder till och du hade förlorat din första kyss till en Slytherhinare.''
''Det skulle jag inte! Jag skulle slå till honom, men nu...''
Lily stannade och likaså gjorde Albus. Han vände sig mot henne och Serena (som varit tyst hela tiden) och såg Lily lägga armarna i kort över bröstet.
''..men nu så kommer hela skolan tro jag är en fegis som behöver beskydd av sin bror!''
Albus såg näst intill chockad ut, ''du BEHÖVDE skydd av din bror!''
''Nej det behövde jag inte! Jag är ingen liten flicka mer, VARFÖR tror alla att de kan göra vad de vill med mig!?''
Det blev tyst, en lång paus då de bara tittade på varandra, Lily på Albus, Albus på Lily och Serena vars blick flackade från den ena till den andra medan hon såg ut som att hon koncentrerade sig djupt.
Till sist blev det Serena som bröt tystnaden.
'' Förlåt Lily, men tror du inte att du låter din ilska över Malfoy gå ut över Albus lite nu?''
Lily såg på henne med en dräpande blick.
''Jag menar inte att han hade rätt! skyndade hon sig att säga, ''men han försökte faktiskt bara skydda dig. Lily vart..?''
Lily hade vänt sig om och börjat gå in i en korridor som ledde mot uggletornet och trots de andras rop efter henne stannade hon inte. Hur kunde Serena bara ta Albus parti i detta? Hon? Lilys bästa vän sedan typ för alltid. Lily var rasande och när hon var säker på att hon var utom synhåll började hon springa. Hon behövde vara ifred, men vart? Trots att Hogwarts var fyllt av skrymslen att gömma sig på var det inte garanterat att någon inte skulle hitta henne där. Hon kände hur ilskan och förudmjukelsen sjöd i hennes kropp och plötsligt kom hon på det. I vid behov rummet såklart! Hon svängde in i en korridor fortsatte upp och såg efter tre vändningar förbi hur dörren öppnades för henne. Hon sprang in, stängde dörren bakom sig, kände hur ilskan ersattes av både skuldkänslor och självömkan, gled ner på golvet med ryggen mot dörren men knäna mot hududet och grät. Sedan kände hon en välbekant hand på sin axel och en famn som omfamnade henne.

? vem är det här nu då? Scorpius? fast välbekant...¨
Spännande, när kommer nästa del? Du skriver jättebra!