In Wonderland (PRS)

Alexa dyker under bordet och väl därnere träffar hon även på haren som sitter och småskrattar.
"Hej på dig, haren." Säger Alexa och han hoppar högt upp och slår huvudet i bordet över. Sicken underlig dröm det här var. Alexa nyper sig själv för att vara säker, men det gör ont. Hon blir en aning förvirrad, men när musen plötsligt sticker henne med nålsvärdet kommer hon på andra tankar.
"Aj!" Utropar hon och slår huvudet i bordet.
"Vad sitter ni här och häckar för?" Säger musen med sin ljusa röst och Alexa har inget bra svar på det, men musen försvinner igen utan att ge henne, eller haren chansen att förklara sig.

Stayne attackerade Hattmakaren med sitt svärd vilket han parerade. Det blev en ganska vildsint duell. Båda var ganska skickliga med att hantera ett svärd.
Några av vakterna närmade sig de för att hjälpa till med Stayne skrek "Ta hand om musen".
Hattmakaren skrattade inte alls längre, hans ögon hade blivit mörka igen. "Aldrig får ni mig till det sabla storhuvudets slott!".

"Gå, gå!" Säger Alexa och knuffar bort haren som tycks ha frusit fast i marken och Alexa dyker upp på andra sidan bordet och betraktar duellen. Vilken intressant dröm, hon måste skriva ned det här när hon vaknar. Hon plockar upp ett litet anteckningsblock och en pennstump hon alltid har i fickan för att kunna skriva ned saker och skriver något i stil med: "Kom ihåg att skriva ned det om drömmen!" - det är inte ovanligt att anteckningsblocket finns i hennes drömmar så hon undrar inte ens över det. Men hon gömmer sig sedan snabbt under bordet igen när soldaterna kommer för att ta hand om musen.

Haren kröp under bordet igen, skakandes och skrattandes. Han höll sig i öronen, som ljudet av svärdsklingor skar i honom.
Soldaterna var många nu när de försökte fånga Mallyumkin, hon hoppade hit och dit på bordet och stack de i händerna när de kom åt. Men tillslut lyckades de sätta en tekopp över henne och ett fat över det.
De vände sig sedan mot Hattmakaren och Stayne som fortfarande duellerade, det verkade som ingen skulle vinna.
Snabbt så tog sig soldaterna fram till Hattmakaren och slog till hans arm så han tappade svärdet.
"Ge dig" väste Stayne och pekade svärdet mot hans bröst.

Alexa, som fortfarande är under bordet plockar upp svärdet som fallit till marken - och en av de röda soldaterna tycks märka det och försöker få fatt på det. Alexa dyker bara upp bakom Herr Svärd och trycker svärdsspetsen i foten på honom, precis som musen gjorde på henne. Kanske inte det smartaste, men för Alexa är det här bara en rolig och ovanligt intressant dröm.

"AJ!". Stayne snodde runt och tittade ursinnigt på Alexa. Alla dessa galningar...han föredrog nästan den röda drottningen i sådana fall.
Hattmakaren tog tillfället i akt och putade till Stayne rejält så han föll omkull.
"Spring hörni!" sa han sedan till de andra. Det lilla vett han hade sa åt honom att de nog skulle vara lite svårt att klara av striden. Sedan började han springa in mot skogen samtidigt som han skrattade högt.

Alexa ska precis till att springa när hon kommer ihåg musen som är fast under den där tekoppen och drar med sig hela den, och musen tydligen innan hon springer iväg in mot skogen, fast musen hoppar av i farten och försvinner, men Alexa fortsätter bara in i skogen. Men hon gömmer sig bland ett buskage för att undvika det hela och försöker hålla sig tyst.

Hattmakaren fortsatte springa men stannade snabbt då han hörde en pipig röst som ropade "Hattmakaren! Vänta på mig!" Han plockade upp den lilla musen och satte henne på sin axel. Nu var vakterna ganska nära, de hade sprungit efter såklart. Med Stayne i spetsen. De såg dock inte Alexa.
"Vi tar oss till vita drottningen!" sa han till Mally. Där skulle de vara säkra för den röda drottningen i alla fall...

Det tar en stund, ett rätt bra tag faktiskt, innan Alexa vågar sig fram från sitt gömställe med svärdet framför sig. Hon har faktiskt inte en enda minsta lilla aning om hur man använder det. Kanske kan hon låtsas, dessutom behöver hon inte kunna använda det. Det här är en dröm, då kanske hon kan slåss med svärd eller vad det nu heter. Hon tar ett prövande hugg mot ett av träden och det hugget är uppenbarligen så hårt att svärdet fastnar.
"Oj..." Säger Alexa och biter sig oroligt i läppen.

Hattmakarens svärd, som dock Alexa hade nu, var ett fint svärd. Klingan var silverfärgad och riktigt vass. Handtaget var dekorerad med små, detaljrika ansikten.
"Vart är Alexa?" frågade Hattmakaren plötsligt. Han stannade och såg sig om, hon syntes inte till...de kunde inte lämna henne i händerna på Stayne direkt.
Snabbt så gick han tillbaka, fast en lite annorlunda vägg så vakterna inte skulle hitta de.