Dark Secrets [SV]

Jättebra!

bra *bevakar*

Braaa!!

dhasuypdfaioweypfiöjödsah azzå jag vet inte vad jag ska säga! så brjaa! omgomgomg! *bevakar* såklart!! azzå, du skriver bara för bra Cindy! omg!! ♥♥♥

Ny läsare här ♥
kommer det mer?

_bella_♥- Jadå! Jag skriver, men det kan nog ta några dagar innan kapitlet kommer hoppas du står ut med att vänta cx

Tack för svar! Jag får försöka

Måste logga ut nu, men du skriver så jävla sjukt bra ju!!!!

Kapitel 3
Breakfast

Efter McGonagalls årliga tal och elevhemsindelningen så dök äntligen maten fram på borden som stod utplacerade i salen.
Juliana, Teddy och Victorie höll på att gratulera Louis som blev indelad i gryffindor medan James bara högg in av maten. Juliana såg ur ögonvrån hur James knappt tittade på sin yngre kusin, så hon sparkade till honom hårt på benet.
”Aj!” utbrast han och tittade upp på Juliana med ett förvirrat och irriterat ansiktsavtryck. Hon nickade svagt mot Louis som satt snett mittemot James, han kollade ännu mer förvirrat dit men när han såg Louis sitta där lös hans ansikte upp.
”Louis! Grattis! Du är nu en officinell Gryffindorare, hur känns det?” Juliana suckade åt sin bäste vän och började äta av potatisgratängen medan de andra fortfarande pratade med Louis, men efter en stund hade Louis återvänt till att prata med några andra förstaårselever och de andra (speciellt James) hade återgått till middagen.

Efter några minuter, och efter James säkert tredje portion började Juliana undra hur hans mage inte kunde sprängas av all mat som åkt ner där bara den middagen.
Hon hörde också Victorie mumla något om att det inte var konstigt att James var släkt med Farbror Ron. Vad det nu ska betyda.
”Slutar du aldrig äta eller? Jag skulle gärna vilja gå upp till uppehållsrummen nu.” Teddy såg anklagande på James som fortfarande åt. Men han bara kollade upp på Teddy med en menande blick.
”Jag behöver mat, jag växer fortfarande!” sa han med en lätt sarkastisk ton och återvände till maten.

Men efter några minuter var James otroligt nog klar och de kunde gå från den nu halvfulla salen.
De började gå upp till uppehållsrummet, och när de bara hade några meter kvar till tjocka damens porträtt så stannade Juliana upp.
Juliana… Juliana… Hon började få rysningar och tittade runt för att se vem som sagt det. Det lär som en svag viskning, och det lät som om det kom från någon som stod precis bakom henne, men det var ingen där.
”Julie, vad gö…” Teddy blev avbruten av Juliana som tydligen inte brytt sig om att han hade börjat pratat.
”Hörde ni?”
”Vadå?” Victorie hade också stannat upp och stod nu och tittade förvirrat på en av hennes bästa kompisar.
”Men hörde ni inte? Det var någon som sa mitt namn!” envisades Juliana och tittade runt igen, men såg ingen person alls.
”Jag hörde det inte.” sa Teddy.
Juliana… Juliana…
”Men hör ni inte! Där kom det igen!” Juliana började bli otålig och tittade upp på sina vänners väldigt förvirrande ansiktsuttryck.
”Juliana, vi hör inte. Det var säkert bara dina ögon som hörde i syne. Kom igen.” Hon tittade upp på James som nu stod framför henne. Det var konstigt, hon hade inte märkt av honom under hela tiden. Men hon brydde sig egentligen inte så mycket. Ibland kunde James vara tystlåten, även om det inte är så särskilt ofta alls.
James, Victorie och Teddy började gå till porträtthålet, medan Juliana hängde efter längre bak då tanken slog henne.
Det var säkert James som viskade, och sedan hade Teddy och Victorie hängt på. För så måste det ha varit, eller hur?

Nästa morgon vaknade Juliana av att en kudde slängdes rakt på henne.
”Gå upp nu din slöfock.” hörde hon en välbekant röst säga. Hon slängde iväg kudden vilket orsakade att den med ett litet ”poff” landade mjukt på trägolvet, medan hon surt tittade upp på sin bäste vän.
”Varför?” stönade Juliana och satte sig långsamt halvt upp i sängen, Victorie satte sig bredvid henne.
”För att det är första skoldagen, jag vill inte komma försent! Så släpa ditt trötta arsle upp ur sängen någon gång så vi kan gå och äta frukost!”
”Jaja, jag kommer.” mumlade Juliana till svar medan hon närmast släpade sig själv över det kalla golvet och in i det vitkaklade badrummet.

När hon duschat och gjort iordning sig tog hon sig själv en sista titt i spegeln innan hon öppnade dörren och såg Victorie låg på sin säng, hennes ansiktsuttryck såg väldigt irriterat ut medan hon vände sida på den tjocka boken hon läste.
Victorie tittade upp på Juliana när hon hörde badrumsdörren stängas och slog igen boken medan hon snabbt hittade vägen till Juliana.
”Varför tog du sån tid på dig, kom igen, vi måste till frukosten!” utbrast hon och tog tag i Julianas arm och innan hon hann säga något till svar var de båda ute i det tomma sällskapsrummet och fortsatte vägen ner till den närmast till proppfulla salen.
Juliana såg sig snabbt omkring i salen i hopp av att få se James eller Teddy, men blicken fastnar på den blondhårige killen som sitter i mitten av Slytherinbordet på ena sidan av salen med både andra killar och tjejer runt honom.
”Där borta!” utbrast Victorie några sekunder senare vilket orsakade att Julaianas tankas sakta flög iväg. Victorie tog fast tag i Julianas arm – igen – och började ivrigt dra bort henne mot Gryffindor bordet där hon alldeles riktigt möts av Teddy och James som precis börjat äta av den ståtliga frukosten som kommit fram på elevhemmets bord och samtidigt jämför vad Juliana förstod var deras scheman med varandra.
”Nejmen hejsan. Så ni kom ändå?” flinade James åt dem när de båda satte sig ner mittemot killarna.
”Håll käft.” muttrade Juliana som svar och tog en macka och började smöra den och en än gång fylldes hennes hjärna av tankar, frågor som Juliana visste att hon själv inte kunde svara på, men som hennes huvud automatiskt frågade ändå. Tankar som började bråka med andra tankar, och hela hennes huvud skulle säkert ha sprängts om inte hon hade blivit avbruten av professor Flitwick, som hade kommit upp bakom henne och Victorie när de inte märkt det.
”Ms. Weasley, Ms. Scott. Ni är sena.” sa han med sin lagom ljusa röst, och innan Juliana han svara gjorde Victorie det åt henne.
”Förlåt Proffesorn, vi fick problem med att komma igång.” sa hon medan hon gav Juliana en menande blick. De kunde båda känna Teddys och James flin bränna i deras ryggar.
”Jag förstår. Här är era scheman. Jag har haft mig tid att titta på dem, vilket betyder att jag också såg att ni båda har samma lektioner ändå upp till lunchen.” Sa han lätt medan han räckte Victorie och Juliana sina scheman och sedan började gå mot lärarbordet igen, där McGonagall redan tittade på dem.
”Så, hur lång tid tog Juliana på sig att fixa i ordning sig den här gången?” flinade Teddy åt dem när de vänt sig mot killarna igen.
Juliana tog upp en vindruva och kastade den på honom, men Teddy bara skrattade.

När alla fyra var klara med frukosten ställde sig Juliana genast upp, och skulle vända sig om så hon kunde gå ut ur salen, men ramlade direkt ner på marken eftersom det redan stod någon där. Hon hörde att den personen också ramlat, och öppnade sina ögon som hon på något vis stängde under fallet, och såg att den personen hon gått in i var samma person som hon träffat på tåget, samma person hennes blick automatiskt stannade på när hon gick in i salen – Colton Malfoy.
”Vi möts tydligen alltid såhär.” sa Juliana med en gnutta sarkasm i rösten medan hon ger Colton – som redan står upp – en halvt irriterad blick. Han ger ifrån sig ett skratt.
”Ja, tydligen. Hur gick det?” frågar han medan han sträcker fram hans hand. Juliana tar tvekande tag i den och Colton drar upp henne på fötter. Juliana känner att hennes kinder blir varmare då deras händer möts och försöker dölja det så gått det går med att bara svara snabbt och enkelt, men hävdar att han ser den svagt röda färgen på hennes kinder.
”Tack. Det gick bra.”
Hon trycker sig lätt förbi honom och tittar sedan bakåt och ser att Victorie, Teddy och James följer efter henne, men ser de hatiska blickarna Colton och James ger varandra, och blir direkt frågvis, men fortsätter ut ur salen.
”Vad har vi för lektion nu?” frågar Juliana bara för att få igång ett samtal, eftersom stämningen hos de fyra är ganska ojämn. Hon ser hur Victorie som går bredvid Juliana tar fram sitt schema och ger den en snabb blick.
”Trolldryckkonst, Med Snigelhorn och… Och med Slytherin.”
Yey.
___________

Authors note

Halloj

Nu är jag äntligen klar med kapitel 3! ^^
Förlåt för det sugiga namnet och det sugiga slutet men whatever, jag är trött xD

Det kan nog vara några stavfel eller slarvfel eller något men det är för att min dator är helt psyko, så eh ah...
Men hoppas ni gillar det! :-)

OMG. Wonderfuuul ♥