Mentors childhood. (PRS)

Ariana vänder genast huvudet mot rösten och hon hinner få en glimt av en väldigt fientlig blick, men inte riktad mot henne utan från Warren gentemot Selena. Har flickan gjort något fel? Ariana förstår inte riktigt och stannar till kan man säga när Warren ger henne en uppmuntrande blick, följt av ett snett leende. Än en gång, Ariana förstår inte och vänder helt om mot rektorn.
"Tack för er uppmärksamhet." Ariana hade inte väntat sig att det skulle vara en kvinna, inte för att man egentligen kan se att det var en hon. Om hon inte burit en rosafärgad klänning och tantskor. Hela rektorn ser ut som en tant, som pappa brukar kalla damen bredvid ibland när hon gnäller på att Ariana och Felix lekt för högljutt eller något annat.
"Tänk om hon har falköron hon också!" Tänker Ariana med rädda ögon och hoppas på att Rektor Tantig Dam inte har det.

Felix känner sig först lättad när mikronfonrösten avbryter tystnaden, men när han får syn på upphovet blir han istället nervös. Det kantiga ansiktet och den rosaluddiga klänningen ger, talaren ett utseende som liknar granntanten som alltid är så sur. Han väntar sig nästan att det som ska komma ur tantens mun härnäst är en gnällig åtsägelse om att inte "förorena luften" med sitt prat och skratt.
När tanten väl beslutar sig för att fortsätta, när hon försäkrat sig om att även Selena och Warren fokuserar sina blickar på henne, är det inte det som kommer över hennes ljust rosamålade läppar, utan istället ett varmt, lite skrapigt "Välkomna, nya och gamla elever, till ännu en termin på Jellicoe primärskola". Hon ler lite svagt, och hennes hårda ansikte mjukas upp för några sekunder.
Han tittar på Ari och undrar vad hon kan ha fått för intryck av rektorn, och skolan i allmänhet. Själv tror han att han kommer trivas utmärkt.

Från att vara en läskig tant till att bli en... icke-läskig tant så kommer sig Ariana för med att än en gång blicka ned i backen. Osäker på vad hon borde göra, eller om hon borde göra något.
"De gamla eleverna kan ta sig in nu, ni nyare får följa med mig." Nervositeten höjdes till minst tvåhundrafemtiotusen nu, följa med? Nu är det inte bara hon utan rätt många som ska följa med, men ändå. Även om kvinnan bibehållit sin glada ton. Warren verkar vara äldre eftersom...
"De ska bara sätta in er i klasser, Molokna Molly." Ariana förstår ju att han retas, med tanke på att han ler uppmuntrande och lämnar henne med en blinkning. Så de ska följa med rektorn för att bli inplacerade i klasser. Det låter ju uppiggande. Vilket också är det som får fart på henne, hon skulle ju följa efter rektorn.

Felix känner ivern bubbla i magen när han hör att de nya eleverna ska följa med rektorn. Ska det hända något speciellt?
Han slokar lite med axlarna när han får veta att de bara ska delas in i klasser, men det är väl lite speciellt det med. Han hoppas verkligen att hann och Ari hamnar i samma klass, det vore tråkigt om de blev tvungna att dela på sig.
Han står emot impulsen att ta tag i Aris hand och dra med henne iväg mot den punkten där rektorn pekar att de nya ska samlas. Han vill ju inte skämma ut henne när hon ska göra intryck.
Istället placerar han händerna på ryggsäcksremmarna, och börjar gå mot punkten med ett leende mot Ariana. Han vinkar lite till Warren också.

Ariana rör sig nästan mekaniskt mot samlingsplatsen. Som egentligen är in genom en dörr och in i en sorts aula av något slag. Fast mindre. Föreläsningssal kanske var ett mer passande ord då den inte är så stor. Det är inte överflödigt många nya elever och Ariana sätter sig ned, ser efter om Felix ska dyka upp snart. Hon vill inte gärna sitta bredvid en främling.

Felix letar upp Ariana som på något sätt krånglat sig in före honom genom forsen av nya elever. Han erbjuder som vanligt på nya ställen att sitta ett steg från kanten ifall Ariana skulle vilja hålla sig till sina vanliga preferenser. Varför skulle de ändras egentligen, bara för att de börjat i skolan?
Han spanar ut över salen, där de nya eleverna flockas i grupper och vänder blicken mot den lilla upphöjningen där rektorn står med en mikrofon i handen. Hon har också kompletterat sin tantoutfit med en lite läderhandväska på armen. Bredvid henne står mannen från skolvägen. Felix spärrar upp ögonen och försöker omedvetet att göra sig så liten som möjligt. Han är kvick att slå sig ner på sin planerade plats. Vill Ariana sitta någon annan stans får hon säga till.

Ariana ser knappt någonting när hon snabbt ser sig om, hon snurrar faktiskt runt lite fånigt på stället innan hon äntligen får syn på sin bror. Lättad över att inte behöva sitta bredvid en främling slår hon sig vant ned bredvid honom, hon försöker åtminstone alltid sitta honom. Men det är alltid en annan femma när deras föräldrar tvingar med dem till kyrkan och de slutar med att Ariana sitter bredvid en av mammas "goda vänner", någon av de många, och alla känner tydligen Ariana och kan hela bibeln utantill där de sitter och mumlar som spån.

Ariana verkar tycka att platserna duger utmärkt, så Felix sjunker ner ännu lite djupare på sin stol, utan att tänka på att det är en av de stolar som väldigt gärna fäller ihop sig ifall man inte sitter stel som en pinne. Det är alltså precis vad Felix stol gör. Med ett klonk fälls stolen ihop till en platt metallbräda, och Felix hamnar på marken. Han ser förskräckt upp mot eleverna som omringar honom och är kvick med att komma på benen igen. Han försöker att vara så diskret som möjligt när han bänder upp stolen, men hans försök att undgå upptäckt är nu helt värdelösa. Han skickar ett litet leende till Ariana som för att visa att han är okej.
När stolen väl är på sin plats slår sig Felix ner och uppmärksammar att skolvägsmannen står med en mikrofon i handen och talar.
Han lutar sig mot Ariana och viskar "Vad har han sagt?" med låg röst.

((Mwihihi, Power flashbacks. ♥))

((The awkward moment när jag inte kommer på när det där hänt... xD))

Ariana ser oroligt på sin bror när hans stol bokstavligen viker sig under honom, men när hon precis ska till att hjälpa honom ler han mot henne och då blir det nästan som att hon inte vågar hjälpa honom. Sin egen bror, borde det inte vara naturligt att försöka ordna det? Eller åtminstone försöka låtsas att man hjälper till istället för att sitta där som en död fisk och bara glo? Till slut får Felix dock ordning på stolen...
"Vad har han sagt?" Frågar Felix Ariana som faktiskt vänt blicken mot mannen.
"Något om att han varit lärare längre än rektorn varit rektorn och att han... skulle dela upp klasserna nu. Eller snart... typ." Försöker Ariana svara av det hon typ hört.

*hoppar in* Vad duktiga ni är på att rolla! ♥
*smyger ut igen*