Framtiden som du aldrig sett den förr - Rollspel för erfarna rollare.

I´m In!

Vill ni att jag ska börja?

Bara om du vill

Då startar jag lite smått ^^
_

Hera såg på Alex.
Var han snygg? Hon kisade med ögonen mot honom.
Nej, det var han väll inte? Fast, varför dreglar alla tjejer efter honom då? Han är ju inte alls speciellt cool eller vacker. Hon kände i alla fall ingen lust att ha honom på mindre än en meters avstånd.
Olivia var snygg, hon borde skaffa någon som ser ut som hon.
Någon fin.
Någon som jag. Tänkte en röst inom henne. Den lilla rösten som hon sedan länge lärt sig att ignorera.
Hon hörde den inte längre, även var hon medveten om den. Dess krypande känsla som drog i hjärtat på henne, som fick henne att tappa andan.
Som lekte med hennes kontroll över marken hon stod på.
Det var den rösten hon ignorerade.
Rösten som levde inom henne. Som hon fruktade mer än mörkret.

Bra början japp då kör vi...


Elena såg på alla som gick i koridoren.
Dom såg dystra ut, Hon ville också vara den dystra på något sätt.
Men i henne växte en konstig känsla av längtan, den längtan att få träffa någon snäll människa som inte var rädd för att bryta mot lagerna.
Någon som ville upptäck värden livet med henne.

Nicci log mot kameran framför henne, hon ändrade ställning och mannen bakom kameran log nöjt mot henne.
"En gång till Nicci" sa mannen och hon nickade. Hon var riktigt uttråkad, men hon hade inte råd att förlora jobbet, hon behövde det för att betala hyran. Hon tänkte sig bort, bort till ett ställe där hon kunde vara glad.
"Vi är klara nu Nicci" sa mannen och hon nickade och tog på sig kläderna och tog av sig smyckena. "så har du lust att ta en fika sen?" frågade mannen
"Inte en chans" svarade Nicci och gick där ifrån

Det var många killar i klassen som gillade Elena pågrund av hennes skönhet.
Men hon hade ingen lust för killar, Det var nånting som fattades.
Något annat något nytt och fräsht var det hon ville ha.
Elena hatade sin skola men pluggade hårt för att kunna få bra betyg.
Hennes mamma och pappa hörde till dom rika i stan.
Elena visste inte vad dom skulle säga om hon fick dåliga betyg.

Alex lutade sig slött mot skåpen och lyssnade med halva örat på Peter, som berättade om festen han skulle ordna följande veckoslut. Peters föräldrar var borta ur stan, och han hade hela huset tomt, vilket oftast betydde en stor fest.
"Vem ska du ta med?" frågade Peter med ett brett flin, och Alex vände blicken till honom. De tre andra kllarna såg förväntansfullt på honom.
"Jag hittar någon där", svarade Alex och flinade, och de andra skrattade samtyckande. Alex kunde få nästan vem som helst av skolans flickor, och hans vänner förväntade sig att han fått en av dem i säng vid slutet av varje fest.
Alex leende försvann då de började gå mot följande klass, biologi. Han var dålig på biologi, han kunde helt enkelt inte förstå vad läraren talade om.
De satte sig tillsammans längst bak i klassen, och Alex sjönk ner i stolen utan att ta fram läroböckerna.

Nicci suckade, hon var tvungen att bege sig till skolan snart. egentligen ville hon hoppa av men hon kunde inte för då skule hon få mer problem. Hon fick helt enkelt tvinga in skolan mellan jobben. Hon fixade sminket lätt och gav sig iväg. Vägen mellan studion och skolan var inte särskild lång och hon smög enkelt in på området och gick mot lektionssalen som om hon varit där hela dagen. Hon hade missat den första lektionen men hon tänkte inte bry sig om det. Hon tittade ner på kläderna, hon gillade dem verkligen inte de var vita och tråkiga. Hon kanske kunde sy om dem? Hon stannade vid skåpet och tog fram böckerna och gick sedan i klassrummet och slog sig ner på en ledig plats

Fröken pratade hela lektionen fram.
Elena lyssnade inte så noga. Hon kunde inte.
Längtan efter det nya frächa sög i henne.
Det var något som fattades, Något som hade försvunnit i värden.
Det var ett ord som inte betydde något mer.....

Kärlek.
Elena grepps av stor längtan av kärlek i livet hon hade tankarna som fulla så när fröken bad Elena ställa sig upp och säga vad som hände om man gick nånstans.

Elena började stamma.
Alla i klassen värkade dölja ett skratt.
Hon tittade på dom med en arg blick.
" Vad var frågan nu igen mrs"
vart hamnar man om man går från london och tar tusen steg.

Elena sa svaret hon hade pluggat så hårt kunnde det mästa av lärar planen.

Hera såg på Elena. Stackare, tänkte hon när Elena rodnade.
Hera hade inte heller lyssnat, och kände sig därför lite påkommen hon också.
Hon såg halvhjärtat en stund på Mrs Lind, innan hon återgick till sin vanliga syssla - Hdatorn. En liten dator som man kunde koppla till hjärnan.
Hon valde snabbt en ny låt, inte för att hon visste vad den hette.
Men hon älskade tragiska låtar. Och den här sångerskan var väldigt duktig, inte för att hon visste vem det var heller.
Hon är nog snygg.
Tänkte rösten, den förbannade rösten.
Hon ignorerade den och valde en ny, med en man.
Men han kändes inte snygg, inte alls. Bara, neutral.
Hon slog bort de envisa tankarna och började fantisera om annat, inte lika viktigt..

((Fail xD))