Det sjunde året

Katherine tittade ledsen upp hon också på mconagall hon blev mycket sorgsen när hon såg hur sliten hennes drag var.

James lyssnade för en gångs skull på rektorn, som nu var Snape, tal. Han respekterade Snape för vem han var, mest för att han varit rättvis mot Harry Potter istället för att favorisera honom som alla andra lärare hade gjort de andra åren. Som tur var skulle Potter inte vara här detta året, vilket fick James att känna sig mycket mer hemma än tidigare. Men det förstås, Illern fick gärna stanna hemma också. Han såg ner mot tallriken och roffade åt sig mat, åt som en fattig man tills hans mage kändes alldeles överfull. Sedan lutade han sig tillbaks mot en Protego han gjort icke-verbalt bakom sig som ryggstöd och blundade hastigt i väntan på Snapes sängskickande.

Katherine visskade med Ginny några minuter senare i uppehålsrumet på väg till kamaren.
Ginny var en av hennes bästa kompisar.

- var tror du att han är.....?

- Ingen aning efter det där som hände efter bills bröllop vet ingen vart dom e men vi ska inte kontakta dom det kan vara farligt.

Katherine kramade om Ginny hårt och sa tröstande ord den kvällen...

Cara tittade upp när Severus reste sig upp.
"Nu vill jag att ni alla följer era prefekter till sovsalarna och stannar där. Korridorerna kommer vara patrullerade och den som är uppe efter utgångsförbudet kommer bestraffas" sa Severus och såg på eleverna som började resa på sig. Cara bestämde sig för att skicka ett brev till sin far. hon gick ut ur stora hallen och började vandringen uppåt mot uggletornet. Hon kom fram och tittade på alla ugglor och log, de såg så fridfulla ut. Hon tog fram en bit pergament och började skriva ner ett brev till sin far.
Här är nästan allt som vanligt lite färre elever bara. Men jag skriver för att be dig att inte låta mina vänner övervaka mig. Jag klarar mig själv. Hälsa Bella sa hon och kallade på en uggla sedan skickade hon iväg en uggla lämnade sedan tornet

- Kom Ginny det blir bra...

Ginny snyftade hårt.

- Tror du det.

Jag tittade ner på henne jag saknade Hermione så hon och Kath hade alltid vart goda vänner.

Jag svarade inte för inerst ine så visste jag att det gnaggade ett hårt sting av oro

James följde efter Hufflepuffs prefekt och väntade sig imponerade ljud från förstaårseleverna, men ingen av dem yttrade ett ljud. James såg på när den nya prefekten öppnade tavlan till sällskapsrummet, gick in och satte sig på en fåtölj. Han såg en av Huffarna som fäst sig vid Potter småsnyfta i soffan jämte honom. Eleven titrade upp mot James som flinade belåtet. Det var allmänt känt inom Hufflepuff att han mer eller mindre hatade Potter.

Katherine ställde sig bestämt upp och sa.
- Jag pallar seriöst inte det här, ska det inte vara en enda liten gnista i livet längre för att en snubbe förstör vårt liv????
Ginny tittade skrämt upp på Katherine.
- Är du galen eller, skolan leds av snape vilket gör att vi gryffindorare kommer få ett helvete. Och inte bara det han dödade Dumbledore.
Katherine stämde nerblicken det lilla hopp hon hade haft om att få ett bra år ivarje fall hade försvunnit.

Gåre fortfarande att joina elr är det dött? om det går så

namn: Yoada Abraham
ålder: 16
kön:tjej
familj: Mamma, pappa och två små tvillingbröder som går första året
elevhem: Gryffindor
utseende:
personlighet: Modig, står upp för vad hon vill. Är ganska seriös men kan slappna av med de närmsta vännerna. Har ganska högt temprament men det är ändå hon som får andra att lugna ner sig.
sida man står på: goda och är med i DA
kärlek: ingen än så länge, rollas kanske fram
övrigt: Bär slöja och är muslim. Har en katt som heter Shasho (uttalas tjatjo).