Litet coolt PRIVATROLL mellan mig (Majis) och luna99!!!

"Oh... Jaha... vilken restaurang jobbar du på? Jag ska nämligen börja på ett nytt jobb idag och det är på en restaurang... Som servitris!" sa jag, lite smått chockat.

((Jag har seriöst idetorka! Vad ska resturangen heta?!))

(Den kan typ heta............ "Italia und France" ? Liksom Italia är för Italien, und för Tyskland och France för Frankrike och Engelskt? För det står på tre olika språk och så... Ya know )

((haha, visst ))

"eh, Italia und France" svarar Amelia.

"Fan... Skumt...! Jag ska också börja jobba där... Är det ett bra ställe? Och då kan jag ju faktiskt skjutsa dig!" sa jag och blinkade åt henne.

Amelia rycker på axlarna och ler. "Det är väl ganska bra. Förutom att chefen är ett svin" säger hon. "Visst, det skulle vara snällt"

"Okej, men hoppa på!" sa jag och pekade på moppen. "Här har du en hjälm. När vi åker får du sitta bakom mig och hålla fast i mig, så det inte blir några olyckor..." sa jag sedan och räckte över hjälmen till Amelia.
Vi satte oss på moppen. "Och förresten! Innan jag startar moppen, om chefen är ett svin och gör nåt mot dig... Säg bara till! Då klipper jag till honom på käften!"
Amelia hann inte säga nåt efter det för jag startade moppen och då var det svårt att prata.
"VI ÅKER FÖRST HEM TILL MIG!" skrek jag så hon skulle höra.

Amelia sätter sig på moppen med hjälmen på huvudet. Bob pratar så fort och hon hinner inte svara honom innan han startade moppen. Hon håller sig fast i honom för att inte trilla av.

Vi kom fram till min lägenhet. Jag stoppade moppen.
"Du kan vänta här..." sa jag till Amelia och gick in.
"Mamma, jag är hemma!" ropade jag när jag kom in.
Mamma stod i köket och stekte en omelett.
Hon hade på sig en röd magtröja, bruna och tajta jeans, hon hade sitt långa och vågiga hår utsläppt och hade sminkat sig, fast inte så kraftigt.
"Oh, hej, älsklingen min! Hur var första skoldagen? Och jag har gjort omelett..."
"Mamma, jag är ledsen, men jag måste gå till jobbet nu..."
Mammas bruna ögon blev genast sorgsna. "Bobbie... Du måste inte jobba, jag får ju pengar på mitt jobb..."
"Mamma! Jag vill inte att du ska behöva ha ett sånt jobb! Jag vill hellre försörja oss än att du ska fortsätta med det! Snälla, försök skaffa ett annat jobb..."
"Men jag har ju inte jobbat så mycket! Bara nån gång på helgerna..." började mamma.
"Kanske det, men jag vill faktiskt inte att du ska fortsätta med det... Tänk om några hör det på min skola? Jag vill inte att du ska få dåligt rykte mamma..."
"Mm... Jag förstår... Boobie, älskar dig verkligen! älskar din omtanke! Och jag söker faktiskt annat jobb, men med mitt CV är det lite svårt att få ett annat, men jag försöker! Men jaja... Är du säker att du inte hinner äta nåt innan du åker på jobbet?"
"Nej... en kompis väntar ute..." sa jag.
Mamma tittade ut genom fönstert och log sedan mot mig. "Jaha... En söt tjejkompis ser jag... Haha, jaja! Gå ut då! Hämta och lämna dina grejer nu och gå ut till henne! Älskar dig, Bobbie!" sa mamma och jag sprang till mitt rum och lämnade skolböckerna och sånt och sedan började jag gå till dörren ut.
"Hej då mamma!" ropade jag och drog ner handtaget.
"Hej då, Bobbie! Men innan du går..." hon gick till mig. "En kram och en fråga!"
Jag himlade med ögon, men kramade henne sedan. "Jaha... Vad var frågan då?" frågade jag.
"Jo... Vet hon om att du ska till jobbet, annars känns det ju nästan lite oschysst att skjutsa hem henne och hon inte vet varför du måste åka sen..."
"Hon har samma jobb, mamma!" sa jag.
"Oh... Jaha... Går hon i din klass då?"
"Öh.. Nej... Men... Äsch! Hinner inte prata mer!" sa jag och gick ut innan mamma hann säga nåt mer.
Jag satte mig på moppen och det gjorde Amelia också.
"Jaha... Vad bor du då?" frågade jag henne.

"Lite längre in mot stan. I en lägenhet" svarar Amelia när Bob kommer ut efter ett tag. "Var det där din mamma?" frågar hon sedan och ler.