DEN MYSTISKA SYSTERN.

Enligt Rowling är Nagini samma orm som Harry släppte lös på zooet i ettan, före Nagini blev en horrukrux.

Kapitlet var....BÄST!!!!!

Rowling har inte sagt det officiellt. Har också läst det någonstans, men det är myt C:

Jag har för mig att hon skrev det på Pottermore...

Hm. Ormen som Harry släpptes löst är en boaorm, alltså är den gul. Nagini är grön/svart - kan alltså inte stämma. :s

okej, visste inte hur en boaorm ser ut...

Kapitel 4.

Det röda loket puffade fram stora gråa rökpuffar som gjorde att ett flertal av personerna på perrongen hostade förskräckligt. Men varken Tom, Elisa eller Daniella hostade utan stod vid utkanten och diskuterade i snabb takt, med många frågor, att Tom och Elisa var syskon.
Tåget tutade och Daniella började putta de två barnen mot en vagns dörr, och de gick motvilligt fram mot dörren dragande på sina koffertar fulla med olika saken, vissa magiska andra bara vanliga saker Zimon, den grå ugglan, satt ihop kurad i sin bur ovanpå kofferten medan Sira låg i en liten bur inuti kofferten, även Toms orm Zafira låg i en bur, fast den var något större, och i hans koffert.
Ingen av barnen hade planerat att hålla ihop under tåget, men det blev väl bara så, de satte sig i en tom kupé även om den snabbt fylldes upp med några fler förstaårs elever. En av dem var en spinkig pojke med ljusblont hår, likt Elisas, som presenterade sig som Abraxas Malfoy, visade sig snabbt komma bra överrens med Tom. De var de enda killarna i kupén och de båda verkade efter några samtal, bestämt sig att de skulle höra till Slytherins elevhem. Elisa däremot kom bättre överrens med de tre tjejerna i kupén, det var två brunnetter och en rödhårig, den ena brunetten var mugglarfödd annars var de två andra renblodiga häxor. Den rödhåriga, vars namn var Katharina Snow trodde hon skulle hamna i Hufflepuff likt hela hennes släkt, de andra två var däremot inte säkra, den renblodiga brunetten vid namn Lex Boom hade sin släkt uppdelad hos Ravenclaw och Gryffindor och den mugglarfödda brunetten som endast sade sitt smeknamn och inget annat kallade sig för Noomi och hon trodde sig höra till Hufflepuff eller Ravenclaw. Elisa däremot tyckte att alla elevhem passade in på henne, hon hade alltid varit smart, så ingen kunde säga att hon inte skulle passa hos Ravenclaw. Men hon var även väldigt modig och vågade de mesta så många skulle antagligen kalla henne för en Gryffindorare. Och hon var vänlig mot dem som bemötte henne vänligt och försökte alltid vara snäll mot nykomlingar, så även om det kanske inte var helt omtimalt, skulle hon även kunna passa in hos Huffelpuffarna. Men enligt de tre tjejerna var Slytherin ett dåligt elevhem, men Elisa kunde för alla sina dagar inte förstå varför. Och om hon skulle vara ärlig tyckte hon själv kanske att hon passade bäst där, hon hade alltid gjort vad som än krävdes för att uppfylla det hon ville, och hon brydde sig inte om vad det var hon bröt för att göra det, och för att kunna göra det måste man vara modig, och mod hade Elisa i överflöd, så hon antog att hon skulle placeras antingen i Slytherin eller i Gryffindor, men hon var långt ifrån säker.

Hogsmeads gator var blöta från ett regn som just dragit förbi, himlen visade fortfarande spår av grå regn moln även om det inte regnade längre. Båtarna som förstaårs eleverna hänvisades till var små, och även de blöta. Och när de åkte över sjön kom dimman. Den var så tät att de nästan missade sin första syn av Hogwarts, men det lilla de såg var fantastiskt.
Elisas blick följde konturerna av det stora slottet och plötsligt sken ett ljus över det så att hon kunde iaktta det som det verkligen var, hon kollade sig omkring men hon verkade vara den enda som såg det, de andra kisade fortfarande för att ens kunna se konturerna.
Slottet var verkligen stort, när förstaårselevskaran gick in i hallen insåg de snabbt att ett hus kunde få plats i bara detta rum. Resten av slottet måste vara gigantiskt, en ung kvinna i gott mod kom skaran till mötes och sa att sorteringen snart skulle börja, om de var så vänliga och följde henne. Förstaårs eleverna visades in genom en stor port och ställdes upp framför det långa lärarbordet så att de såg de fyra elevhemsborden prydda i rött, gult, blått och grönt.
En pall sattes fram och på den pallen sattes en gammal hatt, och hatten öppnade en repa vid brättet och började sjunga, detta förvånade många av dem, men varken Tom eller Elisa var nyfikna på hatten utan var nog de två enda som iakttog de fyra borden med en noggrannhet som gjorde att de äldre eleverna rös av deras blickar. När hatten slutligen var klar med sin sång, tystnade den och professorn som visat dem till stora salen tog till orda. ”När jag ropar upp ert namn, sätter ni på er hatten och slår er ner på pallen för att bli sorterad.” Hennes ord genomskar den tjocka tystnaden som lagt sig i salen efter att applåderna för hattens sång var över. ”Abraxas Malfoy!” Den spinkiga killen med det vitblonda håret från samma kupé som syskonen steg fram, med anletsdragen hårt samlade, men Elisa kunde tydligt se oron strömma ut från honom. Hon var den enda i hela klungan som inte var nervös eller orolig, hon brydde sig inte om vart hon hamnade, och hon kände ett lugn lägga sig tillrätta i hennes kropp, en känsla om att hon var hemma.
”SLYTHERIN!” Hattens utrop hann knappt genom ljuda salen innan nästa namn lästes upp.
Så fortsatte det till det var dags för ”Tom Dolder!” Elisa kollade nyfiket upp och granskade sin bror, han var även han nervös, men det syntes inte på honom. Hon kunde känna det. Hon kände det i hela kroppen, hennes bror var nervös. Men det syntes inte. Att hennes bror var nervös, gjorde Elisa själv något nervös, även om det lugna känslan låg kvar i hennes kropp kände hon att den flyttade på sig, inte längre trivdes. Hennes brors oro, hade sått ett frö av oro även i Elisas kropp.
”SLYTHERIN!” Elisas tankar avbröts av att hatten delade ut broderns elevhem, och hon kände hans lättnad. Och hennes egen oro var som bortblåst igen. ”Elisa Dolder!” Elisa reagerade på att de använde hennes släktnamn, men gick lugnt fram och satte sig på pallen, med hatten över huvudet.
Åh, ännu en Dolder. Jag trodde aldrig jag skulle få placera en igen, och så kommer det två på en gång. Tvillingar, avkommot från Tom Dolder Sr. och Merope Gaunt. Hmm, då ska vi se då, mod har vi, Gryffindor kanske? Men du är slug, och envis, du kanske skulle passa bättre i Slytherin? Men du är god, ditt öde är gott, och du måste få det du behöver från dina vänner och din bror, men de är alla placerade på olika ställen. Åh, jag vet…

---
Nå vad tror ni? Vilket elevhem hamnar hon i? (;
Kapitlet kändes något kort, men eftersom jag bestämt att det skulle sluta där så fick det bli så.

Säg som vanligt till om ni hittar något fel (

Jättebra!
Hm... Jag tror inte att det kommer bli varken Slytherin eller Gryffindor, hihi xD
För jag tror att du vill överaska xP Kanske Ravenclaw...

Äh, jag vet inte xD

OMR!!! Snart ringer jag till pillismännen (x3) och anmäler dig för att du skriver alldeles för bra!!! Dina beskrivningar är otroligt detaljerade, vilket kan vara svårt för många men jag ser att du verkligen har lyckats med det. Handlingen är också väldigt bra. Den är spännande och man - i alla fall jag - vill inte läsa alla för man vet att den tar slut snabbare om man gör det, men samtidigt vill man läsa klart hela på fem minuter för att inta spricka av förväntan. Älskar den och du borde känna dig väldigt bevakad!

Det var superbra.

Nice!