Hogwarts bakom kulisserna: Vänskapsprov & oväntade förhållanden

Jag sade ju at han skulle få en större roll lite längre fram!

Awesome!!!

Super bra!

Ja men du sa inte hur ^.- (Det ska föreställa en smily som blinkar med ena ögat).

Kapitel 9- Cat
De kommer bli förbannade på mig. Riktig rosenrasande och ignorera mig totalt. Men sanningen är att jag skäms. Jag menar, det är ju inte jag. Jag gör inte sådant. Eller ja, inte så mycket sådant. Men de kommer bli förbannade. Vänner delar ju allting, eller hur? Men kan man fortfarande ha hemligheter fast man är vänner? Går det? Jag drar i en trasslig lock. Den blir rak för ett par sekunder men när jag släpper taget lockar den ihop sig igen. Precis som en, jag har inget bra att jämföra med. I matsalen sitter alla. Gwen och Audrey gick i för väg. Jag behövde en minut för mig själv. Det har nu gått sju. Sju minuter. Fyrahundratjugo sekunder. Jag går in i matsalen men går inte fram till mina vänner. Jag sätter mig bredvid honom. Han lägger armen om mig och kysser mig. Jag blir alldeles varm. Imorgon har vi varit tillsammans i ett helt år. Idag är det ett helt år sedan vi kysstes för första gången.
- Hej, säger han.
- Hej, säger jag.
Vi sitter bara och tittar förälskat på varandra.
- Så, hur lyder planerna för imorgon? frågar jag honom för att se om Han har planerat något speciellt för oss.
Han ler.
- Vid behov- rummet, lite honungsöl, något gott att äta och en massa kortspel, säger han.
Jag förstår ingenting. Fram tills något gott att äta förstod jag men kortspel?
- Vad pratar du om?
- Jag och grabbarna ska ha pokerkväll imorgon. Killsnack hela kvällen! säger Mason och gör highfive med en killkompis som sitter tvärs över bordet.
Jag kan inte tro det. Han har glömt.
- Vad ska du hitta på? frågar han.
Jag vet inte om jag borde påminna honom.
- Vi ska ha en maskerad. Gwens idé. För att fira att vi klarade G.E.T- proven, säger jag.
- Låter roligt, säger han.
Jag nickar och säger hej då. Med tunga steg går jag över till mitt bord och sätter mig ner bredvid Audrey.
- Jag är med på maskeraden. Har du något jag kan ha på mig? frågar jag Gwen och häller upp juice i ett glas.
Hon lyser upp av glädje och förvåning.
- Självklart! Men vad hände med dina ANDRA planer? frågar hon.
- Vilka planer? Det har aldrig funnits några andra planer, tydligen, säger jag.
Gwen och Audrey tittar på mig. Audrey lägger en hand på min axel men jag drar mig undan.
- Jag är okej, säger jag och dricker av juicen.
- Det var ändå ingen stor grej
Mina vänner byter en blick.
- Du kommer bli den sexigaste på hela maskeraden efter att jag är klar med dig, säger Gwen för att få ett leende på mina läppar.
Det fungerar
- Det tror jag säkert, säger jag.
Mina vänner börjar prata och jag försöker hänga med i samtalet. Men det går inte bra. Jag tittar mig över axeln och bort på hans ryggtavla. Hur kunde han glömma? Har han verkligen glömt eller bluffar han? Bluffar precis som jag gör.

Tack för alla fina kommentarer! Vill förklara det är med talsträcken! Jag skriver oftast mina ff:s på pages, typ som word fast på min mac heter det pages, och när jag sen ska kopiera texten och lägga in den här så följer inte talsträcken med! Så jag får hela tiden sitta och göra nya när ff:n är inskriven här. Men jag ska tänka på det och titta efter noggrannare! hoppas ni gillar det här kapitlet, älskar att se när ögat är rött och jag får läsa era tankar och vad ni hoppas händer!

Awesome
Fast extremt dumt av Mason att glömma årsdagen. Jag tycker synd om Cat.

Stackars Cat :c Förstår verkligen inte att Mason har glömt det... Vi får hoppas att han bluffar... Men jag förstod att nånting skulle göra denna relation svår. Tror inte det finns ett enda förhållande som är helt smärtfritt.

Men awesome kapitel :3

Stackars Cat

Men helt Awesome as always!

Läste igenom :3

Sjukt awesome! ♥
Stackars Cat!
Hur kunde Mason bara?