I wish I had a better life [SV]

Det gör inget!!!
Nu blir jag extra taggad på att läsa det!

Kapitel 5. Turen till Diagongränden

Larissa vaknade tidigt på morgonen den tjugoandra juli. Idag var det bestämt att hon, Tonya och Hannah skulle åka in till Diagongränden (Hannah hade tjatat om att få följa med även om hon inte var en häxa). Larissa var väldigt spänd, vem vet vad som kunde finnas i denna Diagongränd?

”Hannah, om du vill följa med så måste du gå upp nu!” ropade Larissa till Hannah, som låg och sov.
Hon hörde hur Hannah satte sig rätt upp och lyckades slå huvudet i bokhyllan för säkert sjuttionde gången.
”Aj!” sa hon ”Jäkla bokhylla!”
Larissa kunde inte rå för att hon började fnittra. En sömnig Hannah kom gäspande ut ur rummet.
”God morgon, du ser pigg ut!” sa Larissa
”Kul. Jag har typ inte sovit någonting” sa Hannah surt
De gick ner till bottenvåningen för att äta frukost, där Tonya redan satt och läste tidningen.
”Hej” sa hon frånvarande medans blicken vandrade över sidan.

”Nej, höger står det!” sa Larissa ”Inte vänster!”
De läste beskrivningen till Diagongränden, med vissa svårigheter. Men det verkade som om de var på rätt väg, hur man nu kan veta det.
Hannah och Larissa gick längst fram medan Larissas mamma Tonya gick efter och såg sig om efter en pub som skulle heta ”Den Läckande Kitteln”. Både Larissa och Hannah hade också ögonen öppna efter puben.
De gick ytterligare trehundra meter tills Larissa ropade:
”Stopp! Jag tror att det där är puben!”
Hannah och Tonya följde efter Larissa in på den till synes gamla puben.
Inne på puben såg det inte alls lika gammalt och mörkt ut. Det var folk som satt och åt och drack. En kutryggad man kom fram till sällskapet.
”Hogwarts?”
De tittade på varandra. Larissa nickade.
Mannen gjorde en gest till dem att komma med. De kom till en återvändsgränd.
Den kutryggade mannen drog fram en lång pinne från fickan. Han slog några slag på tegelväggen, på olika stenar och den gled upp.
Utanför väggen var Diagongränden. Larissa tyckte att det såg så fint ut där. Hon gjorde en gest till Hannah och sin mamma att följa med in, och de gick nyfiket med in. Larissa fiskade upp listan med saker att ha med sig till Hogwarts ur fickan.
De började med att gå till banken, man kunde inte använda mugglarpengar i trollkarlsvärden.

”Vi kan väl gå till en bokhandel först?” frågade hon sin mamma
”Javisst, men var är bokhandeln?”
De irrade runt ett tag, tills de tillslut kom fram till en affär vid namn Flourish & Blotts. Det var en bokhandel, det såg man med ens man kom dit.
De gick in och en liten klockan pinglade. Affärsinnehavaren kom fram till de och frågade vad de behövde.
”Jo, en...”
”Fösta året på Hogwarts?” sa han ”Jag kan redan alla böcker utantill”
Med det gick han iväg, och ett ögonblick senare kom han tillbaka med en trave böcker i famnen.
”De här ska du ha” sa han och ställde sig bakom disken ”Det blir nio galleoner och tre siklar”
Larissa började rota i plånboken efter galleoner och siklar.
”Vilka var vilka?” viskade hon till Hannah
Hon svarade att de guldiga var galleoner och de silvriga var siklar. Larissa räckte fram nio guldiga pengar och tre silvriga. Hon drog en lättad suck när hon fick klart för sig att hon hade lämnat rätt pengar. De gick ut ur affären, eller Hannah och Tonya fick nästan släpa ut Larissa eftersom hon ville stanna kvar och titta på andra böcker.
”Ska vi ta kläderna?” frågade Hannah hoppfullt. Hon var mycket intresserad av kläder och undrade vad Larissa skulle ha för kläder i sin trolldomsskola.
”Okej” svarade Larissa, som inte var särskillt intresserad av kläder, men kunde inte låta bli att vara nyfiken på sin nya skoluniform.
De gick längs gatan tills de kom fram till en affär vid namn ”Madam Malkins klädnader för alla tillfällen”. De möttes av en kvinna som hjärtligt välkomnade dem till sin butik och undrade om flickorna skulle börja på hogwarts.
”Bara jag” sa Larissa
Kvinnan nickade och tecknade åt dem att komma med in. De gick nervöst efter och kom in i en butik med alla sorters klädnader. Larissa undrade vad hon skulle ha för något på Hogwarts.
”Kom med in hit” sa kvinnan, som Larissa antog var Madam Malkin, och drog med sig henne in i ett provrum.
Hon fick Larissa att sätta på sig en grå, veckad kjol, vit skjorta, grå tröja, en slips och en svart klädnad. Det passade perfekt, även om det inte var det Larissa skulle välja att sätta på sig.
”De ser ut att passa bra” sa Malkin
”Ja, det sitter bra” sa Larissa leende
Madam Malkin log uppmuntrande och kom med ytterligare två likadana uppsättningar.
De betalade och gick vidare.

Larissa satt i sin säng och tittade igenom alla nya saker hon hade köpt till Hogwarts. Klädnaderna låg prydligt ihopvikta på ena sängkanten och allt annat låg i en enda röra på sängen.
Hon var så glad. Hennes mamma hade köpt henne en uggla! Hon hade döpt den till Nox, tydligen var det en trollformel. Hon hade hittat det i en bok, men det lät fint på en uggla. Nox satt och pep i sin nyinköpta bur. Han var vit och brunspräcklig, så vacker en uggla någonsin kan bli.
Sedan var det den fantastiska trollstaven hon hade köpt. Elva tum, rosenträ, lite böjlig. Det var det hon hade längtat mest etfer, och nu låg den i sin förpackning mitt på sängen och gjorde Larissa ännu mer nyfiken på trollskolan. Då skulle hon få lära sig att frambringa trollforlmer med den!


Jag vet att det var jättedåligt slut på kapitlet, men jag kom inte på något vettigt slut!^^

Jättebra! Men hon köpte väl aldrig trollstaven

Jo... Men jag kan ändra lite i kapitlet, fick aldrig med det, hehe

Och jag kommer vara i Turkiet i två veckor nu, så jag kommer inte att kunna skriva då:/

Alldeles för bra för att existera, kära du. ♥

Tack, nu är jag hemma igen och tänkter börja på nästa kapitel

Jaa!

Kapitel 6. Vänta, vänta och vänta

Sommarlovet gick i snigelfart enligt Larissa. Hon fördrev tiden med att läsa sina nya magiböcker, bli uttvingad på stan med Hannah som bara måste ha den där nya tröjan, fantisera om Hogwarts, sitta ute med Hannah och dricka saft och en massa olika andra saker. Man brukar ju säga att tiden går fort när man har roligt, men det stämde inte in. Larissa hade roligt, men väntade. Och man brukar ju säga att tiden går långsammare när man väntar på något. Det var precis det som stämde in nu. Larissa väntade på att få åka till Hogwarts, och kände att det kunde bli något kul av det.

Det var två veckor kvar tills Larissa skulle ta Hogwartsexpressen mot nya, okända äventyr. Hon satt på sängen och borstade igenom sitt mörka hår. Det var nästan midnatt och alla i huset låg och sov, förutom Larissas mamma smo var på okänd plats. Larissa var inte ett dugg orolig för sin mamma, etfersom det inte var ovanligt att hon var borta länge på kvällarna. Altingen jobbade hon natt eller så var hon ute och festade.
Plötsligt kom Larissa att tänka på brunnen och anden, något hon inte tänkt på på veckor. Ett tag hade hon trott att andens ord var nonsens, men i detta ögonblick började hon tro at det kan ha varit fel. ”Du behöver inte önska det, det kommer att hända ändå.”. Kanske hade anden rätt? Hade hon inte behövt önska det? Det hade ju iallafall hänt, men var det på grund av önskningen?
Fast, det kanske inte alls skulle bli ett bättre liv. Det kanske skulle bli sämre.
Sedan kom hon att tänka på de underliga personerna som sprang efter henne och skrek att de visste vem hon var. Kunde det ha något att göra med att hon var häxa? Larissa blev trött i huvudet av alla funderingar hon hade, och klockan var redan midnatt, så hon bestämmde sig för att sova på saken.

Det var sen morgon när Larissa vaknade exakt en vecka innan terminen skulle börja. Hannah skulle börja samma dag, så hon kunde tyvärr inte följa med och vinka av Larissa. Hon hade lovat att skriva minst en gång i veckan så att de inte skulle sakna varandra lika mycket.
Antagligen skulle Larissa få det helkul på Hogwarts, och hon längtade verkligen även om hon inte ville lämna Hannah. Hon masade sig trött upp ur sängen och klädde om till shorts och t-shirt, orkade inte borsta håret utan satte upp den i en slapp hästsvans. Hon gick ner till köket där Hannah satt och år frukost.
”Godmorgon” sa Larissa
”Hej på dig” sa Hannah glatt
”Titta vad jag har hittat i tidningen!” började hon ”Ett nyöppnat museum om rymden!”
Ett annat av Hannahs stora intressen var rymden.
”Mhm” sa Larissa
”Kan vi inte gå dit och titta idag?” sa Hannah förhoppningsfullt
Larissa ryckte på axlarna. Hon var inte så intresserad, men de hade ju ändå inget annat att göra.

Klockan kvart i två stod Larissa och Hannah i kö till det nyöppnade rymdmuseet. Det var rätt många rymdfantaster som stod och väntade på att få komma in.
Efter ungefär en kvart var flickorna framme vid kassan, betalade för sig och gick in. Även om Larissa inte var så intresserad så kunde hon inte undgå att bli imponerad av det. Det var högt i tak, vackra rymdbilder på väggarna och roliga fakta lite överallt. Hannah drog med sig Larissa till rummet med olika stenar och grejer från rymden. Larissa gick genast fram till något som liknade en sten, från Mars. Den var rödorange, ungefär grapefruktfärgad. Hon hörde Hannah säga att stenen var väldigt ovanlig och hette något som Larissa inte riktigt uppfattade. Ett ljud hördes bakom dem. Ett gäng tonåringar kom in i rummet och gick fram till samma sten Larissa och Hannahg stod vid. Larissa flyttade sig åt sidan när hon såg att det vra samma gäng som hade haft oljud för sig den där dagen i parken. Hon gick till stenen bredvid.
När ungdomarna började försöka få loss bitar av stenen (Den var alltså inte i någon glasmonter) började Larissa bli lite sur på dem.
”Det där är faktiskt inte er sten” sa hon, men hörde hur fånigt det lät och ångrade sig direkt.
”Som om vi bryr oss” blev svaret.
Larissa drog med sig Hannah till vaktmästarrummet och knackade på.
En kvinna kom ut.
”Hej?” sa kvinnan
”Jo,” sa Larissa och berättade om ungdomarna.
”Nej, du, jag tror faktiskt inte att någon skulle göra något sånt.”
”Men de står ju bara i några rum bort härifrån.” sa Larissa surt
”Kära du, vad ska de med en stenbit till?”
”Inte vet jag!” sa Larissa, som nu var väldigt irriterad ”Men de försöker få loss en bit!”
”Jag tar det senare, jag måste faktiskt skriva en rapport nu.” sa kvinnan och tog en klunk kaffe
”Det går ju att polisanmäla, och du bara står där och gör ingenting. Några försöker ta er sten!”
Kvinnan skakade på huvudet och sa
”Barn...”
Detta gjorde Larissa så sur att hon inte visste vad hon gjorde, och då, spräcktes kaffekoppen och allt kaffe skvätte ut på kvinnans vita skjorta, Larissa visste att det var hon som hade gjort det. Larissa och Hannah hade svårt att hålla sig för skratt. De sprang därifrån, kvinnan skulle ändå aldrig få reda på vem som hade gjort det. Ingen orkade göra något mer åt tonårsgänget, så de gick hem.

Larissa började nästan få lite resfeber. Det var fyra dagar kvar innan hon skulle åka. Det mesta var redan färdigpackat i en otroligt tung koffert. Hon tänkte lägga ner en Hogwartsuniform i handbagaget ifall man skulle byta om på tåget. Hon undrade också vilket av elevhemmen hon skulle hamna i. Tydligen fanns det fyra stycken, Gryffindor, Hufflepuff, Slytherin och Ravenclaw. Larissa hade hittat lite om elevhemmen i några av böckerna, men hade lite svårt att placera sig själv i något av dem. Hon fick helt enkelt se när hon kom till Hogwarts.
Hon gick igenom allt en gång till, trots att de flesta kanske inte ens skulle ha börjat packa fyra dagar innan man ska någonstans.


Tja, inte det bästa kapitlet, men hoppas ni gillar det

Skita bra, din lilla kaka!

ny läsare bevakar du skrver jättebra ( Har inte hunnit läst allt än)