Batman! (Rollspel)

Catwoman låg bunden till händer och fötter, han tittade ned på henne. Det här var precis så det skulle vara, han hade hennes liv i sin hand och faktum var att det inte bara var bildligt. Med ett leende singlade han sitt älskade mynt, lät det landa i handflatan innan han vände det och därmed placerade det på handryggen. Med ett leende tittade han ned på henne och möttes av en trotsig blick, men var det bara trots? Om han inte misstog sig helt så var det även en liten del fruktan i hennes ögon.
"Du har tur idag kissemiss, krona.", Sade han och visade upp den hela sidan av myntet. En suck av lättnad undslapp henne och det visade att hon hade varit nervös för vad komma skulle. Smidigt ändrade han grepp på pistolen, satte sig på huk och slog till henne på tinningen med handtaget av pistolen. Katten stönade till av smärta innan hon blev liggandes på golvet.
"Kom nu mannar! Någon kan ta och bära ut den här katten, för nu har vi fått en gäst!" Skrek han ut med ett brett leende på läpparna. Underhuggarna i rummet skrek, två av dem steg upp där han stod och bar ut kissekatten till lastbilen. Han själv stannade kvar för att lämna en liten lapp till den förvuxna fladdermusen.
Det stod:

Vi har katten. Hoppas du inte är för upptagen med andra problem, vi vill ju inte att hon ska komma till skada eller vill vi?
/
Mvh Two-face

När han hade skrivit klart lappen fiskade han upp en större kniv ur insidan på hans kavaj och fäste lappen, med hjälp av kniven, på domarens lik. Innan han lämnade domstolshuset skrattade han ett högt och rått skratt medan hans kumpaner avlossade en mängd skott i taket. I samma stund som dörren till domstolshuset hade glidit igen hörde han hur panikartade skrik och rop utstöttes från församlingen innanför väggarna. Nu hade han en katt och mycket tid. Vad skulle han hitta på härnäst? Om han hade tur kunde han ju försöka fånga en dum liten fågel.

Riddler sprang runt I Arkham och gömde de sista troféerna, sedan sprang han med en pistol i hand till ett kontrollrum där han hackade sig in i datorn och började att leta efter fladdermusens radiofrekvens. Han laddade också upp alla spårarna på en karta över Arkham, han gjorde så att ikonerna var frågetecken för att kunna se dem bättre. Sedan fortsatte han med frekvens-sökandet i tystnad. Dörren bakom honom var barrikerad, ingen skulle komma åt honom nu.

Jokern kollade tillbaka på råttan och sprang sedan sin väg, skrattandes. Han skulle bara tillbaka till ett rum där han var helt säker och där han lugnt kunde beordra underhuggare. Harley Quinn hade än så länge skött allt i Arkham Asylum åt honom, men nu skulle den där lilla flickan inte få förstöra något för honom. Allt låg i hans egna händer. Känslan var så välbekant överväldigande och ett skratt lämnade kraxande hans strupe. Nu skulle han bara få igång TV-apparaterna, övervakningskamerorna och till sist den kameran som han själv skulle visa sig genom. Klappat och klart, som man brukar säga.
"Duh, duh, duh... Nu ska du få se på ditt livs fest, Batsy." Jokern skrattade igen, varför skulle han inte skratta? Allt var ju fint, galningarna på sin plats - alltså inte på sin plats - Harley under kontroll, underhuggare klara och beväpnade, Batman fängslad av uppmärksamhet mot Jokern. Och förhoppningsvis undrande om hur Jokern lyckats med det här. Nej, detta var nästan orgastiskt.
"Nu ska vi se här... Vilken fin knapp! Undrar vad den gör?" Jokern tryckte skrattandes ned den knappen han märkt ut. Knappen som gick till en viss storvuxen, grön man. Jodå, han hade kontroll över Killer Crocs halsband!
"Oops! Han fick sig visst en liten stöt... He he hee." Jokern fortsatte att undersöka allt han tidigare bara kunnat se på pappret. Vackert, var vad det var.

Nu hade de återigen tagit sig till hans tillhåll och där kände han sig hemma. Allt hade gått enligt planerna, förvisso med hjälp av en viss clown, men det hörde bara till turen. Så vad var nästa drag? Han behövde fundera lite och under tiden kunde han ju roa sig med hans gäst. Med ett leende tog han en cigarr ur den bruna ciggarlådan av trä på bordet, satte den mellan tänderna och tände den. Lugnt gick han över till kissen som han hade spänt fast i ett par kedjor vilka var fastankrade i väggen. Hon verkade ur av slaget och satte hopsjunken på golvet, tillsynes fylld med hopplöshet.
"Hej igen, roligt att se oss?", Sade han och visade tydligt den ärrade delen av hans ansikte. Catwoman drog bort blicken från de otäcka ärren och stönade av smärta förmodligen så bultade det fortfarande i hennes huvud av slaget.
"Jaså inte? Okej, vi har egentligen inget tid med kallprat och vi har speciellt inte tid med dina ohövligheter. Jag har två gossar som ska vakta dig istället. Hoppas det blir trivsamt för dig.", Sade han irriterat även om den vänstra hälften av hans ansikte fortsatte att le ett grymt leende. Innan han lämnade henne åt hennes bedrövliga tillvaro blåste han ut ett stort moln av cigarrök i ansiktet på henne. Medan hon hostade, vände han sig bort från henne och gick för att sätta sig i sin tronliknande stol. Vad skulle han göra nu? Vänta. Ja, trots att det var tråkigt så var det här spelet precis som schack. Du gör ditt drag, väntar på motståndarens nästa och hoppas att denne klantar till sig ordentligt. Trots att han visste spelets enkla regler så avskydde han de, det var så otroligt tråkigt att vänta. Han vill göra något! Rastlösheten ökade inom honom och detta gjorde att han började leka med sitt mynt. Innan rastlösheten skulle göra honom galen, eller åtminstone mer instabil, reste han sig upp och hällde upp ett litet glas whisky åt sig själv. När han hade hällt upp det och tagit sitt första smakprov hörde han återigen det välbekanta ljudet av skor som träffade lagerlokalens hårda betonggolv och mycket riktigt. Snart stod ännu en av hans medhjälpare i dörröppningen.
"Boss, det verkar som att det är upplopp i Arkham. Batman är där och han verkar vara minst sagt upptagen. Jokern är där. Jag har även hört rykten om att Quinn ska vara där, boss.", Sade han med andan i halsen och med glädje i rösten.
"Batman? Quinn? Förvisso att det är skönt när folket är borta från staden men jag har ju jobbat mig med att locka hit Batman. Det verkar som att jag får jaga musen istället för att lura musen i en fälla och jag har aldrig gillat Quinn, kanske man skulle försöka att få två flugor i en smäll?", Svarade Two-Face honom med ett leende som lyste av en skadeglädje som ökade för varje sekund.
"Ni kan inte mena allvar, boss. Vi har värdens chans att slå till mot många av bankerna, ska vi inte satsa på det istället?", Sade han och nu hade hans glädje bytts ut mot rädsla. Men var det på grund av vad som hände i Arkham och färden mot Batman eller att ifrågasätta hans chefs planer? Underhuggaren frös till när han såg hur myntet flög genom luften då detta kännetecknade början på en eventuell dom.
"Du hade tur idag, krona. Jag behöver inte alla män, bara tillräckligt många för att kunna ställa till med lite djävulskap för vår kära fladdermusman. Rappa på, dags att packa ihop!", Sade han och vände sig bort från underhuggaren som genast lydde ordet, han ville ju inte testa sin tur en gång till denna dagen. Two-face svepte det sista som fanns kvar i glaset av den bärnstensfärgade vätskan och gick återigen över till Catwoman.
"Jag blir borta ett tag, gumman. Nu ska jag jaga fladdermus och du får hoppas att du slipper se Batman nedblodade mask nästa gång vi träffas.", Sade han med en hotfull ton på rösten och ett förtydligande om att detta var fullt möjligt. Allt för att hon skulle få uppleva lite fruktan och förtvivlan i sin fångenskap. Nu var han på väg till Arkham, nu var han på väg för att ta ned fladdermuskräket en gång för alla.