Framtiden är här

Zero kunde inte göra annat än skratta och han tog tag i främlingen och lyfte lätt tillbaka honom och såg på honom
"jag föreslår att du går nu" sa han lågt och visade killen tänderna och han blev genast likblek och skyndade där ifrån och Zero vände sig om
"är du okej?" frågade han tjejen

Jag tittade förvånat på främlingen. vad hade egentligen hänt?
"j-Ja... M..men jag... Han är inte männsklig!?" Stammade jag skräckslaget. Han var för snabb. Den kriminella hann ju ta mig? Jag grimaserade.
"Det gick bra" Sa jag.
"Men! Vem är du!?"

Zero nickade och såg på henne och stirrade sen ut genom fönstret
"jag är Zero och listade du inte ut det?" sa han kallt "hur många varelser har tänder som jag"

"Tänder?" sa jag och gned handen mot skallen.
"Vad är det för fel på dina tänder?" Jag pressade fram ett menat leende.
"Vad hände?" Frågan var hög och tydlig.

Zero såg på henne och skrattade lite "Ja du verkar inte läsa tidningarna" sa han och såg på henne "jag skrämde dem helt enkelt" sa han och reste sig upp och drog handen genom håret

"Tidningarna om vad? Snälla berätta! Vad är det med dina tänder, Zero?" Sa jag och började med mina frågor.

Zero såg på henne och log sen "Jag trodde det var uppenbart, jag är vampyr" sa han och såg på henne för att få en reaktion

"En vampyr?" Jag höll på att brista i skratt. Men min blick blev alvarlig.
"Så du dödar folk?" Frågade jag. Jag ville se hans tänder.
"Bevisa!"

Zero såg kallt på henne och suckade "Du tycker jag skall döda nån bara för att bevisa att jag är vampyr?" sa han kallt och log sen "då kan jag ju bita dig" sa han och hans ögon glimmade till i rött

"vaa?" Jag blev rädd och chockad.
"Varför?" Jag backade bakåt och tryckte in mig i en vägg. Jag kröp ned i ett stort rörliknande sak. Jag var rädd. Vampyrer hade bara funnits i min fantasi. Jag hatar död. Jag vill inte döda nån. Jag hoppade till av ljudet. Ett pistolskott.