psykisk hälsa

Yvja : Tack du, men jag är så himla dålig på att prata om det. Rädd för hur jag formulerar mig, vad jag berättar och allt blir bara rörigt. Vet inte ens själv hur jag känner.
psykotiskaoljud : svårt det där, vore jobbigt om man faktiskt pratade med någon och den bara "nej inget fel på dig".

ebkati - Erbjudandet står kvar ifall du kommer på någon formulering du vill berätta i framtiden. Kom bara ihåg det och ta hand om dig. ♥

psykotiskaoljud: Ah, problemet hos mig är mer krossade ben i fingrar och liknande. Har slagit sönder mina händer rätt mycket, har slagit sönder folk och gått på oskyldiga. Jag skulle väl inte ljugit, men annars hade de bara fotsatt att rota i mina tankar. "/

okeej, så du vill inte prata om de? har du krossat dina ben i fingrarna? de lät skumt .. :<

eftersom jag inte har överdrivet jobbigt med det. där är mest bara lite obehagligt och ointressant(beror på situationen också dock, olika saker är olika jobbiga). men jag får inte panik osv.

Börjar misstänka att jag kanske har borderline.
Det mesta jag har läst om det stämmer in på mig, och jag har gjort flera tester på internet(som jag vet att man ska ta med en nypa salt), och där har alla resultat sagt att jag troligtvis har borderline.

Och så är jag nere i en depression, har smått social fobi, panikångest och känner en konstant oro.

Typ det.

misstänker också att jag har borderline, har gjort tester och så. ska snart börja prata med en psykolog också hoppas jag, men vet inte hur jag ska få fram det. asså säga att ja misstänker de .. har svårt för sånt och vill inte att dom ska tycka ja e dum i huvet

Om psykiatrin får bestämma så verkar alla ha borderline. Verkar mer normalt att ha det än att inte ha det som det är nu. Tycker det är sjukt.

Dessutom vill jag också tillägga att det är synd att det tycks ha blivit någon slags trend att benämna saker som psykiska sjukdomar trots att det inte är det. Jag menar, alla människor har saker de har svårt för eller tycker är jobbiga utan att det behöver räknas som en psykisk sjukdom. Att sätta en stämpel på hur man mår gör oftare att man låser sig i det än att man kan bli bättre, så länge man faktiskt kan fungera i vardagen (även om det är dåligt) så är man relativt frisk. Relativt, som sagt.

Exempelvis: Om någon känner sig låg ett tag så säger de genast att de är deprimerade eller har en depression. En depression är så mycket djupare än så och oftast rör det sig bara om nedstämdhet. Alla har dåliga perioder.

Jag menar såklart inte att förringa någons problem, för det kan vara jobbigt nog med att må dåligt psykiskt även om det inte är illa nog för att räknas som en psykisk sjukdom. Vill bara påpeka att alla mår skit ibland och att det ÄR helt normalt att göra det.

Haft svår depression i flera år. Fått börja om från grunden med mig själv, liksom.

vissa tycker ju att de e bättre att ha en stämpel på de också, så man kanske kan lära känna sig själv och förstå varför man är som man är