(PM)Jag hatar din blotta existens

mermermermer, så braa!!!

Bra

Fy vilken elak tjej! Men FORTSÄTT! (är du snäll?)

Jean
"Monsieur Catterholt! Vänta ett tag!" Jean stannar till mitt i en rörelse och vänder sig om åt det håll rösten kommer ifrån. Det visar sig vara rektorn och en tanig man ur lärarkåren.
"Monsieur Catterholt, läste Ni inte på ert antagningsbrev att andra djur än katter och ugglor är strängt förbjudna här på skolan?" Frågar den taniga läraren och petar upp sina stålbågade glasögon högre upp på den spetsiga näsan med ett långsmalt finger.
"Jo, det gjorde jag, men...", börjar Jean men avbryts av läraren.
"Då förstår jag inte riktigt. Så vitt jag kan se är det du har på sin vänstra axel ingen uggla, och även om det var det ska ugglor vistas i det speciella hus som har gjorts i ordning åt dem", fortsätter läraren. "Så varför bestämde du dig för att ta med en... örn? till skolan och riskera att bli relegerad redan din första dag?" Frågar läraren strängt.
"När ni skickade mig antagningsbrevet stod det uttryckligen Jean Catterholt, alltså borde allt som delar namnet, adressen och jaget Jean Catterholt vara antaget till Beauxbatonakademin, har jag rätt?" Frågar Jean. Farmor hade hjälpt honom repetera till det här.
"Försök inte antyda att du har döpt fågeln till Je...!" Fräser läraren men hejdar sig när rektorn ger honom en sträng blick.
"Ja monsieur Catterholt. Namnet, adressen OCH jaget", säger rektorn med betoning på ordet 'och'.
"Ja, och Bijou är en del av mig, vi delar samma DNA", säger Jean och försöker att inte låta bitsk, han gillar verkligen inte den taniga läraren som ser ut som om han inget hellre ville än att köra ut Jean ur skolan för all framtid. Rektorn höjer på ögonbrynen.
"Har du några bevis för att det du säger stämmer?" Frågar hon och Jean räcker fram botarnas rapport och brevet från farmor.
"Får jag gå och äta nu?" Undrar han och hoppas att hans mage inte ska börja knorra.
"Ja, gå du", säger rektorn och ler.

När Jean kommer in i matsalen har alla redan börjat äta. Han skymtar Jess längst bort i salen och skyndar snabbt dit för att försöka hitta sin plats. Jess hade fått en plats i mitten av bordet, till skillnad från Jean. Hans plats var vid bordets ena hörn, längst ut bredvid en fetlagd pojke som såg ut som om han precis hade blivit frisk från drakkoppor. Jean stönar tyst och börjar med en hungrig glimt i ögonen ta för sig av maten som står utplacerad på bordet.

Missat många bra och välskrivna delar märker jag! ♥

meeeeeeeeeeeer

den är superduperjättejätteurmegaasbra!

Jättebra

Jätte bra.

Jättebra! MER!