Skriva av sig-tråden

lillamymin: Wow, uppskattar verkligen ditt inlägg, inte bara för min skull utan för de andras också, du försöker verkligen hjälpa till och det är verkligen, wow! ♥
Har fått det förslaget men alltså, det skulle bara vara konstigt, för den personen och jag har inte en sån relation och den personen är en sån som typ inte tar åt sig, eller i alla fall väldigt sällan visar det..:c
Men tack i alla fall, verkligen, tack! ♥

Jag måste skriva av mig lite. Jag har skurit mig i nästan 1 år för att jag mår bättre för stunden. Jag tog inte ett rakblad utan använde saxar och sågtandade knivar. På benen är det värst, innan kunde jag sitta i kanske 10-20 minuter och dra saxen hårdare och snabbare mot benen så det rann blod. Och allt det visste ingen om innan jag berättade för min kompis. Jag visade ärren från allt men han trodde mig inte. Och jag hatade ärren. Så jag beslöt mig för att ta bort dom. Så jag satte mig med saxen och skrapade fram och tillbaka över ärren tills all hud lossnade och det bildades äckliga variga sårskorpor. Och trots detta trodde han mig fortfarande inte. Mina ben är nästan helt normala nu. Jag har inga ärr, bara svagt blålila cirklar kvar där ärren satt. Och ingen vet om det. För att ingen tror på mig. Känns underbart att när jag tar mig mod till att berätta för någon så tror han mig inte. Men jag har fortfarande kvarter på lina armar. Jag har 4 ärr som jag tycker om, dom sitter på vänstra överarmen och är gjorda med saxen, på samma sätt som på benen när jag nästan slog med saxen samtidigt som jag drog den över huden. Men dom ärren ska inte bort. Dom visar att jag har haft det dåligt och velat dö. Vilket jag inte alltid vill längre. Ibland bara rasar allt samman och jag skär mig igen men oftast bara ligger jag i sängen och gråter och tänker ut sätt att ta livet av sig som gör minst ont.

Usch jag är en hemsk människa som äcklar mig själv över allt som är fel med mig. USCH!

Just nu vet jag inte vad det är med mig. Jag känner mig bara så ledsen och missförstådd. Det är som om allt jag säger och skriver, tycker och tänker är fel. Tror att jag behöver ta en paus från internet ett tag, och hålla mig undan från människor i övrigt.

Fyyyfan vad irriterad jag blir >
Du är awesome som du är!
Danskar är fett awesome, och om du ändå är Svensk medborgare så förstår jag inte grejen liksom? :O

---

Miskel
onlyoliviaa

Ni är för gulliga, tack för att ni bryr er ♥
Ja, jag känner henne irl.

Optic: Om du känner henne så tycker jag att du borde prata med dina föräldrar. Jag gjorde det en gång när något liknande hände mig, och allt blev så mycket bättre.
Annars kan det bli mycket värre.

^
^

Försök prata med henne Irl, det är lätt att vara taskig bakom en skärm. Svårt face to face

En kompis till mig dog för snart en månad sen, och det har liksom inte gått in förrän nu. Det är hemskt! Vet inte vad jag ska göra, gråter bara så fort jag tänker på det. Det gör ont att tänka på allt som har med henne att göra. Snart är det begravning också. Vill verkligen fara, men samtidigt känns det förfärligt. Det är så orättvist. Hon var alltid så snäll mot allt och alla. Hon var bara 13 år. Det är så fruktansvärt hemskt att något sånt här ska få hända en så ung människa. Hon hade hela livet framför sig. Kan inte ens tänka mig in i hennes familjs situation. Hennes mamma, pappa och bror måste ha det obeskrivligt svårt just nu. Det kom så plötsligt också, helt oväntat, utan förvarning, men ändå en helt naturlig död. Vila i frid min fina vän. Jag saknar dig! ♥

Finns om du vill prata ♥