Life - Lupple & Medi PRS

Hon log och skakade på huvudet.
"Det där gör väl ont? Jag är väl bättre?" Hon satte sig upp med rufsigt hår.
"Ska vi ta ss till mig?"

Gabriel såg på henne och hennes ruffsiga hår och ställde sig med framtassarna på sängen och nosade henne roat i håret och tog sig tillbaka ned på golvet och tog sig till genvägen. Ville snabbt till henne.

Hon smekte hans kind och tog sig sedan efter honom.
"Så tänker du bli människa eller ska du vara söt hela dagen?" Frågade hon.
"Kanske hålla om mig?"

Han tog sig in genom portalen och stannade till vid hennes sovrum. Han nosade henne på handen innan han tog sig upp till sängen och väl i sängen så skiftade han tillbaka. "Jag har tänkt att vara människa älskling. Jag måste ju använda mina händer. "Log han och höll ut sina händer mot henne.

Hon gick fram till honom, satte sig i hans famn och log mjukt.
"Åh du är så vacker." hon smekte sin mage.
"Ska du fortsätta i vargrummet idag?" Frågade hon och lade huvudet på sned.

Han log stort och la armarna omkring hennes midja och såg på henne. "Du är vacker." Viskade han och kysste henne försiktigt för att sedan flina till. "Det hade jag faktiskt tänkt älskling. Jag tänkte bli klar idag." Viskade han och smekte henne över midjan, sedan magen.

Hon skrattade mjukt.
"Men jag tror tapeterna är för ljusa. det kanske måste målas över ett tunt lager med svart så det ska se ut som natt."

Han såg på henne med ett höjt ögonbryn. "Köpte vi inte passande tapeter till rummet? Vi ska ju sätta upp nytt nu." Sa han tankfullt.

"Jo men det ser ut som träden är på dagen. taket är som natten." Hon log. det går väll eller jag tror det går lika bra hur vi än gör." Hon nickade.

Han nickade sakta. "Ah okej. Ja vi får komma på hur vi ska göra och så kör vi på det." Log han-