Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona såg på honom. "Jo, jag vill fira, hemskt gärna, men jag önskar bara vi hade kunnat göra de på de rätta dagarna...".

"Jo men nu kunde vi inte det, och jag tror inte det finns något att göra åt saken eller har du någon ide?" muttrade Niel.

Mona skakade på huvudet, hon hade ingen ide. Hon suckade djupt och satte sig och kollade på dem istället.

Niel hajade till. "Just det! Johanna kommer på besök om två veckor!" lyste han upp.

Mona blev mörkare i uppsynen. "Niel fattar du inte?! Jag är ledsen för att du var borta hela den här tiden, och det blir inte bättre för att du bjuder hit en av de som varit en anledning till att du stannat där så länge". Hon reste sig upp och gick mot dörren, hon tänkte gå ut ett tag.

"Tror du verkligen att Johanna är anledningen till att jag stannade så länge?" sa Niel lågt. Han började bli arg. "Tror du inte jag saknat dig och Erin?".

"Du saknade inte oss tillräckligt i alla fall för att komma hem tidigare, vi skulle ha behövt dig Niel...". Monas ilska försvann och hon suckade uppgivet. "Det har varit tight med bara jag som jobbade, jag kunde knappt köpa något år Erin då hon fyllde år och har fått låna lite pengar av Klara...". Hon lutade sig mot dörren och blundade.

"Att jag inte kom tillbaka tidigt är inte för att jag inte saknade er!" fräste Niel.

"Varför kom du inte tillbaka då?" mumlade Mona och såg på honom igen. Erin hade nu stannat upp i sitt lekande och såg storögt på dem.

"För att jag behövde vila. Från allt."