prs yehet & kkaebsong

"Du kanske kan slicka mig i ansiktet efter du borstat tänderna igen?" Frågar Joshua och ler lätt mot den äldre medan kramar om honom. Han älskar honom så jävligt mycket. Försiktigt stryker han fingrarna över Zihaos bekväma päls och gäspar tyst, sömnigt.

Tänker inte gå och borsta dem alldeles själv, tänk om någon ser mig och får för sig att göra mig till en drös med fluffiga strumpor. Zihao ruskade på huvudet och slingrade sig närmare den andre, vägrade att gå upp från den bekväma sängen. För är eller senare skulle han väl bli tvungen att göra det ändå, men han tänkte inte gå upp innan han absolut var tvungen. Hade tjugoåringen rikrigt mycket tur kanske han skulle kunna lyckas somna igen. Nåväl, ögonlocken var i alla fall tunga.

Joshua låter huvudet falla på sned, märker hur den äldre verkar falla till sömns igen. Kanske han sovit dåligt under kvällens gång? Det skulle inte förvåna honom i vilket fall som helst. Försiktigt stryker han fingrarna lugnande över Zihaos rygg, och sluter sina egna ögonlock. Kanske de bägge två kan behöva mer sömn, gosa lite extra nu under morgonen då de ska tävla om att inte göra det senare under dagen.

Mycket riktigt tog det ingen längre tid för Zihao att somna om. Nu när det kändes som om Joshua inte heller var direkt arg på honom, kunde han utan några skuldkänslor sova gott. Att den yngre slingrat armarna omkring honom gjorde bara saken bättre. Tjugoåringen var verkligen som en blandning mellan ett barn, ett element och en väldigt stor nallebjörn. Det var i alla fall positivt att han kunde bringa någon slags lycka.

Hur länge sover de? Bra fråga. Om nu Jordan inte störtat in i rummet, hade de nog sovit en hel del längre.
"Godmorgon sömntutor!" Ropar han glatt och drar bort persiennerna så att solen bländer de bägge två. Dock, stannar Jordan till när han ser sin vän i ett hav av fluff, två stora lurviga djur. Joshua känner hur hjärtat dunkar hårt, och kramar om Zihao än hårdare. Det verkar inte som att Hör den lägger större tanke vid det, lyckligtvis. "Är ni taggade?"

Usch, nu när tjugoåringen faktiskt somnat om och sovit väldigt gott, ville han verkligen inte gå upp. Han var på riktigt så seg i skallen att han inte ens noterade att det var Jordan som väckte dem - Jordan som troligen var extremt förvirrad på åtmsintone någon nivå. Men det orkade inte Zihao tänka på, utan istället trycke han pannan mot Joshuas och försökte att somna om. Egentligen hade det kanske varit bättre att stiga upp när han väl varit vaken. Dock var han tyvärr inte så pass smart.

Visserligen vill Joshua själv också somna om, mem det skulle vara spetsen på oartigt. Särskilt när Mrs Weasley fixat frukost på nedervåningen.
"Zihao.. Vi behöver gå upp," viskar han och drar upp tjugoåringen, borrar ner ansiktet i den varma pälsen.

Det visste Zihao redan, men det betydde inte att det blev lättare att gå upp precis. Med en utdragen suck gosade han ner sig ännu mer hos den yngre och knep ihop ögonlocken i protest för ljuset. Dumma Jordan, varför hade han varit tvungen att dra upp persiennerna? Nu strömmade ju hur mycket ljus som helst in och irriterade de känsliga ögonen. Jag vill inte gå upp, jag är trött, klagade han för dug själv och utstötte ett gnällande läte. Nope, tjugoåringen tänkte inte gå upp innan Joshua.

"Zihao... jag kan inte komma upp när du ligger över mig." Påpekar nittonåringen och försöker att vända på den store, lurviga vargen... Dock är han inte särskilt stark alls och ramlar därefter över Zihao istället. "Du kunde inte sova i natt, eller hur?"

Nope, men det kunde defintivt du. Zihao blängde ett slag mot Joshua innan han ännu en gång tryckte pannan mot nittonåringens. Urk, han orkade verkligen inte röra på sig, ännu mindre skifta. Men det var någonting han absolut skulle bli tvungen att göra - bådadera alltså. Nåja, han kunde åtmsintone vara fräck och skjuta upp det tills efter frukosten. Och med den tanken i huvudet, lämnade tjugoåringen en liten puss på Joshuas pannan innan han slank ner på golvet.