If the stars keep shining [Sv]

raderade just allt jag hade skrivit

Det är många fler n Vendela som spammar i den här tråden.


Jättebra kapitel, ser fram imot nästa!

Jag menade inte speciellt Vendela, utan alla som spammar! Det är irriterande! Så snälla sluta!=)

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

meer

Sjukt bra!! ♥

Nu kommer kapitel 30. Det är också ett extra långt kapitel, jag ska försöka att skriva långa nu under bröllopet och så.. Jaja. Enjoy! ^^
_________________________________________

Kapitel 30 –
George Weasley


När jag kom in i slottet slogs jag omedelbart av minnen av min tvilling. Jag kämpade för att tårarna inte skulle tippa över.
En hand slöts om min. Angelina log mot mig.
"Du klarar det här.", viskade hon. Jag kramade hennes hand hårt medan vi gick genom de ödsliga korridorerna.
"Mr Weasley! Miss Johnson! Så kul att se er igen." McGonagall log mot oss och visade oss bort till hennes kontor.
Där fanns en massa dörrar. Mamma tittade ut genom en av dem och vinkade åt mig.
"Mr Wealsey, ditt rum är där, och Miss Johnson, ditt är där.", sa professor McGonagall och pekade.
Det var tyst en halv minut innan jag harklade mig.
”Kan vi inte få dela rum?”, frågade jag. Mamma stirrade på mig, men lärarinnan viftade lätt med sin trollstav och en av dörrarna försvann. Jag log tacksamt mot henne innan jag och Angelina gick in.
"Är det okej att vi delar rum? Jag klarar nog inte minnena själv.", frågade jag osäkert.
Hon kysste mig länge…
Vi skulle nog ha fortsatt ett bra tag till om det inte varit för en skarp knackning.

Det var Ron. Han såg förvånat på Angelina, som stod bakom mig när jag öppnade.
"Hej Angelina! Jag visste inte att ni bodde i samma rum… Aja, professor McGonagall säger att vi ska gå ner till stora salen och äta.", sa han, med blicken flackande mellan oss.
Jag nickade.
"Vi kommer ner!"

Den stora salen var full av folk. När jag och Angelina kom in med de andra tystnade de och tittade efter oss medan vi slog oss ner längst bort vid Gryffindorbordet. Alla stirrade på Harry.
Efter ett tag började någon klappa händerna. Fler och fler följde exemplet, och snart ekade applåderna mellan stenväggarna. Harry log. Det gjorde Ron och Ginny med.
När det avtog började alla åter äta, men ibland slängde de blickar mot oss.
"Var är Hermione?", frågade jag, böjd över bordet mot Ron. Ginny och mamma verkade också först nu ha insett att en i deras sällskap fattades. Harry däremot såg ut att veta.
"Hon… Hon åkte till Australien.", sa Ron. Mamma drog häftigt efter andan.
"Vad skulle det vara bra för?", halv skrek hon. Harry log lugnande mot sin blivande svärmor.
"Hon kommer tillbaka i morgon!"
Resten av middagen förflöt utan mer prat om Hermione (även om mamma såg ut som om hon skulle svimma av nyheten).

På väg till vårt rum stannade Angelina plötsligt och såg finurlig ut.
"Vad är det?", undrade jag. Hon pekade upp i taket. Där hängde en mistel. Leende gick jag närmare henne.
"Måste jag?" Jag försökte låta plågad. Hon skrattade.
När vi stod där, tätt omslingrade, med läpparna som fastklistrade vid varandra hördes en harkling. Vi for isär.
"Jaha… Förlåt att jag stör!" Mammas röst var ovanligt ljus. Hon tittade från mig till Angelina och sedan till mig igen.
"När hade ni två tänkt berätta för mig att ni är ett par?", frågade hon. Jag sneglade på Angelina, som generat tittade ner i golvet.
Jag gav min mor en ilsken blick.
Hon stegade förbi och fortsatte mot sitt rum. Jag tittade åter på Angelina, och efter några sekunders tystnad bröt vi ut i skratt.
Det kändes så befriande! Jag hade trott att jag aldrig skulle kunna skratta igen. Men det kunde jag.

Den kvällen låg jag och tittade in i den lilla eld som fortfarande sprakade.
"Jag tror inte jag skulle ha klarat att komma vidare utan dig.", viskade jag. Angelina vände sig mot mig och log.
"Fred finns alltid hos dig. Han kommer aldrig lämna dig, och han skulle ha velat att du hade ett roligt liv.", svarade hon.
Det var sant. Jag skulle gå vidare. Både för min egen skull och för Fred.
Men en bit av mig skulle ändå alltid tillhöra honom, för evigt.

SÅÅÅÅÅ HIMLA BRA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

När kommer nästa kapitel? Idag???

Ledsen. Det kommer inte mer idag, jag har supermycket att göra!
En viktig uppsatts till nästa vecka, ett jobbigt spanska prov och NV och Ryska-läxa.

Men imorgon kommer det!

Okej! Lääääntar till imorn!!