Kids are just kids

Malte klev ur bilen när han var framme och öppnade dörren åt Blue.
" Här är det " sa Malte.

Blue gick ut ur bilen & suckade lite lätt.
Han såg upp mot huset som var rätt stort.

Malte tog ur Blues väska han hade varit och hämtat några av Blues saker hemma hos Blue.
" Dåså är du redo att gå in ?" Frågade Malte.

Blue svarade inte. Han ville verkligen inte säga något just nu.

" du kan komma in när du känner för det " sa Malte och försvann in i huset hans minsta barn kramade om honom då han kom in i huset.

Blue satte sig ner vid dörren & såg upp mot himmelen. Sol sken & det var en väldigt vacker dag.

Malte och Kami började med middagen
" Så hur går det för Theo ?" Frågade Malte
" Det verkar gå bra hem undervisning var det bästa vi kunde välja åt honom " sa Kami.
" Dock så skulle fler kompisar inte vara fel " sa Malte och såg mot den stängda dörren. Inne där satt Theo och jobbade med skoluppgifter.

Blue suckade när han såg himlen.
Han hade fått sitt namn tack vare den. Hans mamma brukade berätta hur hon jämnt tittade upp mot himlen & sa att den var vackert Blå precis som Blues ögon. BLue skakade på huvudet då han inte ville minnas

Malte fixade lite glutenfritt åt Theo eftersom att han var allergisk mot gluten och spydde så fort han åt nått med gluten i.
" När kommer Blue in tror du ?" Frågade Kami
" När han orkar och vill " sa Malte.

Blue suckade igen. Han började fundera på om han borde gå in eller inte.