PRS(Dragon Fantasy)

"Men...." protesterade Ina men han var redan försvunnen. Hon ville känna sig trygg, kunna försvara sig som hon kunde med en kniv. Nu skulle hon bli anklagad som mördare med, slavhandlaren och vem visste vad mer hon gjort under sina dagar då hon rymt.

Stefan tog sig genast till sin häst och började i högsta fart rida hem. Det tog några timmar och det var mörkt då han äntligen såg sitt hem igen. Han hoppade bara av hästen och rusade in.

Ina sov mest, läkaren la om hennes handled med örter och hoppades att det skulle bli bättre. Han såg att hon började repa sig, kanske senare skulle hon kunna få i sig buljong.

Stefan hoppades ingen skulle märka honom då han smög uppför trapporna till sitt rum. Han tog en väska och packade i det viktigaste och de pengar som fanns i hans rum.

Daniella kom, "Var ska du? Jag har varit så orolig." sa hon och kom skyndande fram och kramade om honom.

Stefan stelnade till och suckade. Han drog sig undan från hennes kram. "Jag ska ut över havet, med Ina för att hitta hennes bror" informerade han och slängde ner en skjorta i väskan.

"Den kvinnan? Varför Stefan? Hur blir det med vårat bröllop?" Daniella var nu arg och hon nästan skrek åt honom. "Hon är inget annat än en slav och vad gör du?" fräser hon ilsket.

Stfan såg ilsket på Daniella. "Vilkrt bröllop? Jag har,aldrig friat. Och jag älskar dig lika lite som du älskar mig". Han stänhde igrn väskan.

"Men Stefan, det är ju tänkt så." sa hon nästan gråtmilt och försökte visa sig svag och bräcklig.

Stefan suckade. "Jag är ledsen, men jag älskar Ina mer". Han hoppsdes de kunde bli lyckliga tillsammans..."Och nu åker jag".