LotR (Privat)

Keya satte igång brasan och såg upp på honom, "Så nu till mat, några förslag?" log hon lätt mot honom och la på en till vedpinne.

Frågan fick honom att stanna upp med det han gjorde - att sätta sig. Sorgligt ville inte hans ben vara i en hukande ställning för alltid så han satte sig på marken med en duns. Han kliade sig i nacken.
"Öh" En lång paus. "Jag vet inte."

"Det mörknar, jag tänkte inte rida om natten." sa Keya och rynkade på pannan. De skulle över bergen och det kanske mörknade om någon timme eller så, hon ville inte bryta av hästarnas hovar genom att rida i bergen under natten.

Han gnuggade sig i ögonen. "Hur vill du göra då?"
Det kändes pinsamt att erkänna att han själv inte hade någon aning.

Keya ser nu än mer oroligt på honom, vad var fel? Hon lägger ut deras filtar, "Äta och sen sova, vi tar lite av det vi har med oss i packningen." säger hon, hon ville inte lämna honom ur sikte.

Han betraktade henne roat.
"Att du är så orolig, Keya. Jag visste inte att du kunde känna så för mig.", sade han leende och gjorde en ansats att resa på sig. "Jag kan ta fram det från packningen om du vill."

Keya såg upp och nickade, "Gör det." sa hon om packningen men på det andra han sa svarade hon inte med en gång. Hon gjorde visst det hur konstigt det än var, fast han var man och allt, "Jo, jag gör det, visst." sa hon och log halvt honom.

Medan han drog upp läderpåsarna från packningen sjönk han ner på sin plats igen. Han skrattade lite.
"Det smickrar mig, Keya."

Keya ler mot honom, "Det borde du, det tillhör inte till det vanliga." skrattar hon lätt och tar upp en av påsarna, "Kött?" säger hon och kastar en bit åt honom.

Han fångar biten med handen och nickar.
"Nej, så här överraskad har jag inte varit på väldigt länge."
Banner bet av en bit av köttet och höll fortfarande blicken på henne. Han skakade leende på huvudet.