prs eragon

Jag stirrar på henne.
"Vart ska vi" frågar jag
Arya ser förvånat på mig.
"Jag är ledsen, men det är ytterst hemligt och varken du eller den andra får följa med eller veta vad det gäller. Leta upp henne och hennes drake och åk hem. Där väntar ni på att fortsätta er utbildning.
Det undgår mig inte att hon inte ens nämner sin dotter vid namn utan istället säger "den" och "hon".

Jag orkar inte med allt längre. Jag orkar inte mer. Jag fingrar på dolken. Det är värt det! Jagtar upp dolken. Raka snitt. Det sipprar fram blod ur såren. Men jag känner ingen smärta. Det flimmrar framför ögonen.

(Nu kommer ginny 23:s nya gubbe skriva i stället för att jag ska låna Elins användare)

"Hon är din dotter och en underbar person Låt bl..."
Jag vet inte var orden kommer ifrån, och jag blir rädd att ha förolämpat henne och vågar inte avsluta meningen. Jag böjer istället huvudet och ser ner i marken.

"Shari, Min dotter är död"
Saurons dödsskrik ekar mellan träden.

När jag hör Saurons skrik vet jag att det är sant. Det träffar mig som ett slag. Jag vill springa och leta efter Anya och tvinga henne att återuppstå, men jag gör inte det. Genom en dimma full av sorg inser jag att jag sitter ihopkrypen och gråtande på marken, men jag minns inte att jag satte mig ner.
"Varför" säger jag om och om igen utan att lyssna på om någon svarar.

Sauron har blivit genomborrad av en pil i ögat. Jag vaknar av hans vrål.

(Jaså du tänker inte dö den här gången? Bra, för jag vet inte riktigt hur rollspelet ska fortsätta om du gör det. )

En hård spark i magen får mig att sluta babbla och gråta. Tankarna klarnar.
"Nej. "
"Vad sa du Shira?"
"NEJ!"
Jag reser mig lite vingligt och går för att hitta Kvinnan som jag har så märkliga känslor för. Arya hatar henne, så jag måste själv övertyga mig om ifall det Arya säger är sant.

"Sauron! Snälla dö inte" snyftar jag. "Jag kan inte leva utan dig!". Smärtan i mig är olidlig. Jag kryper ihop. Gråter. Jag vill bara inte inse att han är död. Min bästa vän. Som gett mig så många ärr. Sauron rör sig inte.

Där ligger en liten ynklig varelse bredvid en stor svart klump.
Jag skyndar mig dit. Sauron blöder från ögat och rör sig inte. halva pilens skaft är begravd i drakens kött.
En märklig känsla genomströmmar mig. Medlidande. Starkare än jag någonsin haft den känslan innan. Hon har förlorat sin drake. Det är värre än att dö själv.
Men det rycker lätt i Saurons ena mungipa. Finns det fortfarande hopp?